cph:dox resumerar: publikrekord och tio-i-topp
CPH:DOX slår rekord med 37.700 gæster i 2009
Københavns internationale dokumentarfilmfestival CPH:DOX slår endnu engang publikumsrekord. Hele 37.738 gæster besøgte i år festivalen i perioden 5. til 15. november. Det er næsten 5.000 flere end den hidtidige rekord, der blev sat i 2008. Siden begyndelsen i 2003 er CPH:DOX konstant vokset, og festivalen har nu bidt sig fast som en af Europas største og vigtigste dokumentarfilmbegivenheder.
Vinderen af årets hovedpris Harmony Korine takkede CPH:DOX og jer, festivalens efterhånden meget store publikum, for en fantastisk festival - selv om han ikke helt havde været her selv...Klik på billedet (eller dette link) og se en af de senere års mest syrede takketaler!
Årest mest populære film: sex, storbyer & rock 'n roll
Den mest sete film på festivalen var Max Kestners Drømme i København, der blev vist ved festivalens åbning i Koncerthuset i DR Byen. Blandt de øvrige publikumsbaskere var den helt nye serie Cities on Speed, hvis fire film alle fandt vej til top 10, et par stærke politiske satirer som Videocracy og The Yes Men Fix The World og så en række svenske feministers bud på en ny slags porno med Dirty Diaries. Herudover var der som ofte før et stort publikum til festivalens musikfilm, ikke mindst de nye film om danske Dúne og amerikanske The White Stripes. Top 10 over de mest sete festivalfilm ser således ud:
TOP 10, CPH:DOX 2009
1. Drømme i København (Max Kestner, Danmark 2009)
2. The White Stripes Under Great White Northern Lights (Emmett Malloy, USA 2009)
3. Videocracy (Erik Gandini, Sverige 2009)
4. Stages (Uffe Truust, Danmark 2009)
5. Dirty Diaries (Mia Engberg m.fl, Sverige 2009)
6. When You're Strange (Tom Dicillo, USA 2009)
7. Bogota Change (Andreas Dahlsgaard, Danmark 2009) + Cairo: Garbage (Mikala Krogh, Danmark 2009)
8. Mumbai Disconnected (Camilla Nielsson, Frederik Jacobi, Danmark 2009) + Shanghai Space (Nanna Frank Møller, Danmark 2009)
9. The Yes Men Fix The World (Mike Bonnano, Andy Bichlbaum, Kurt Engfehr, USA 2009)
10. Green Days (Hana Makhmalbaf, Iran 2009)
CPH:DOX VÆKKER INTERNATIONAL OPSIGT
Internationalt har CPH:DOX vakt stor international anerkendelse for sin skarpe og nytænkende programprofil, der har udvidet dokumentarfilmens rum i retning af såvel fiktionens som billedkunstens verden. Vinderen af hovedkonkurrencen på årets festival, den amerikanske provo-auteur Harmony Korines grænseoverskridende Trash Humpers, er et godt eksempel herpå. Også Harmony Korines skæve, skæve takketale, der blev sendt pr. video direkte fra Nashville i.f.m. årets afslutningsgalla, leger med forholdet mellem fiktion og virkelighed. Se videoen, der i sig selv er en lille mesterlig film, ovenfor.
Festivalens succesfulde kombination af film, musik, kunst, debat og skæve events har i år for alvor givet genlyd hos publikum i ind- og udland, og sat København på det filmiske verdenskort. Nogle af de vigtigste film- og dokumentarmagasiner har allerede offentliggjort deres reportager fra årets festival - herunder er et lille udpluk af reaktionerne:
Matt Dentler, Variety:
"...an amazing experience. This year's festival and forum were spectacular"
Thom Powers, Toronto International Film Festival:
"CPH:DOX has swiftly become one of the must attend events on the documentary calendar. The festival brings an adventuresome sensibility to programming that keeps bloggers and Twitterers abuzz."
Sean Farnell, direktør for Nordamerikas største dokumentarfestival Hot Docs:
"...an outstanding festival in every way possible"
Ryan Harrington, Indiepix/Tribeca Gucci Fund:
"...one of the most amazing festivals I have ever been lucky enough to attend"
Michael Tully i det vigtige filmtidsskrift Hammer To Nail:
"Ask me to compare CPH:DOX to another festival and I would choose Rotterdam over any of the other distinctly nonfiction fests out there (IDFA, Hot Docs, Sheffield, Silverdocs, True/False, etc.) (...) For all of you filmmakers out there who love to frolic in the narrative-meets-documentary margins, who are making work that shuns easy categorization, CPH:DOX is the place to be."
Ønsker du at blive en del af CPH:DOX web netværk så gå til vores facebook profil her: 
og bliv fan!
Ønsker du ikke at modtage flere nyhedsbreve, kan du afmelde dig fra listen ved at sende en mail til: [email protected].
Kommentarer kan sendes til: [email protected].
Har du problemer med at læse denne mail, kan du også læse den her
CPH:DOX | ØSTER FARIMAGSGADE 16B | DK2100 COPENHAGEN Ø | TEL. +45 3393 0734 | [email protected]
Biopubliken nobbar smala filmer
men den är värd att fundera kring. Vem är boven? Den ignoranta publiken? Den überkommersiella distributionen? Den inrotade uppfattningen att film "bör vara kul" som inte se filmkonst som ngn existentiell nödvändighet utan som enbart underhållning och eskapism?
I alla fall är det helt absurt att de filmer som nämns i artikeln går bra på internationella filmfestivaler men får inte ngn publik på hemmaplan.
/Dagmar
*****************************************
Publicerat i DN 2009-11-21 22:58
"Flickan" är en av kritikersuccéerna som inte lyckats locka de stora massorna till biosalongerna.
Filmvåg, succé, hetare än någonsin. Kritikerna har berömt svensk film hela året men publiken stannar hemma. De flesta filmer har setts av färre än tio tusen biobesökare. – Vi måste hitta andra vägar att visa film på än bio, säger Björn Rosengren, ordförande för Film- och tv-producenternas förening.
Så här många såg:
”Flickan”: ca 30 000.
”Videocracy”: 14 000.
”Bananas!”: 10 290.
”Apan”: 8 970.
”Man tänker sitt”: 9 580.
”Broder Daniel forever”: 3 646.
”H:r Landshövding”: ca: 2 500.
”När jag blir stor”: 636.
”När jag blir stor”, ”H:r Landshövding” och ”Broder Daniel forever” är tre svenska filmer som har fått bra kritik. De har även gemensamt att färre än fyra tusen biobesökare har sett dem.
– Det som är ironiskt med den svenska filmvågen är att det inte finns så många som har sett dem i Sverige, säger Martin Persson, producent för ”H:r Landshövding”.
Filmen sågs endast av två tretusen besökare i Sverige. En anledning till det tror Martin Persson kan vara att smala filmer visas under så kort tid.
– Om filminstitutet tycker att man ska göra bra svenska filmer, då borde man se till att de visas mer, säger han.
Kritiken delas av Film- och tv-producenternas förening. För att öka publiken vill föreningen se fler filmkopior och att biografägarna tillåter andra distributionskanaler än bio.
– Biografägarna reagerade på ett sätt som är oacceptabelt. Det blir fånigt när de håller fast vid en modell som de inte vill ändra, säger Björn Rosengren om biografägarnas skrivelse, där de hotade att hoppa av samarbetet med Stockholms filmfestival om inte filmerna visades på bio före tv.
– Man kan dra paralleller till när tv kom – då skulle ingen gå på bio, trodde man. Men det gick bra ändå, säger han.
I stället för att först visa filmerna på bio vill Björn Rosengren att de ska visas i flera distributionskanaler samtidigt.
Det är en idé som delas av flera producenter, bland annat Kim Buisson som producerat dokumentären ”Broder Daniel forever”.
– När klimatet förändras måste man hitta nya vägar. Vi själva hade också kunnat göra mer för att locka publik. När man håller på med smal film måste man vara kreativ, säger hon.
”Broder Daniel forever” sågs bara av dryga 3 500 besökare, trots att den var omskriven. Flera av de svenska kritikersuccéerna har hittills gått back och enligt Film- och tv-producenterna tjänar producenterna generellt sett minst på sina filmer.
– Ska man göra smala filmer måste man göra kommersiell film också, annars klarar man sig inte, säger Martin Persson.
Hans ”H:r Landshövding” hör till dem som gått back.
Ett undantag är Erik Gandinis dokumentär ”Videocracy”, som går med vinst mycket tack vare framgångarna utomlands. Annars ser det mörkt ut. Den kritikersuccé som har haft störst publik i Sverige, ”Flickan”, har trots 30 000 besökare hittills gått med förlust.
– Det är ingen ekonomiskt bra affär. Filmen har kostat 17 miljoner, men om den någonsin kommer att gå med plus vet jag inte, säger producenten David Olsson.
Hur är det då med den minsta filmen ”När jag blir stor”, som har haft 636 besökare?
– Jag vet inte, men tidigare Jordbrofilmer har väl gått jäms med arslet, säger producenten Rainer Hartleb.
Karl Dalén
Ny svensk tjänst för gratis film
man får väl avvakta om detta kan vara ngt.
källa: filmnyheterna.se
2009-11-26 Fredrik Zillén
Med den svenska on line-tjänsten Free Film Direct får du, precis som man kan tro, gratis film direkt. Just nu är utbudet närmast mikroskopiskt, men det ska det bli ändring på senast i början av 2010, säger en av företagets grundare Gunnar Trosso.
Femton filmer. Det är allt. Filmtjänsten Free Film Direct är i sitt nuvarande beta-läge inte speciellt imponerande. Och inte funkar det för Mac heller. Å andra sidan ska det bli ändring på både det ena och det andra inom kort lovar Gunnar Trosso som är en av de två grundarna av företaget.
I Voddlers kölvatten dyker det självklart upp andra konkurrerande affärsidéer. Jobbet med Free Film Direct har pågått ett par år och var egentligen tänkt att lanseras redan i början av året, men den ekonomiska krisen tvingade företaget till en viss försening av lanseringen.
Free Film Direct har precis skrivit avtal med Paramount och Gunnar Trosso säger att fler bolag är på gång. Det handlar inte bara om stora Hollywoodjättar utan även om mindre svenska och europeiska bolag. Och då ska det även börja fyllas på med fler filmer.
Senast i början av nästa år ska tjänsten också fungera för Mac.
Främst ska Free Film Direct erbjuda film som är gratis för tittarna och som finansieras av reklam i samband med att filmen startar. De ska även erbjuda film för uthyrning och köpfilm. De stora blockbusterfilmerna hamnar främst som köp- och hyrfilm, även om de hoppas på att kunna erbjuda allt mer film gratis längre fram.
Det ska även finnas olika typer av köplösningar, per styck eller som prenumeration. Om ett år hoppas Gunnar Trosso att de har mellan 500 och 1 000 filmer gratisfilmer.
- Men då kommer många inte att vara Hollywoodfilmer. Det är lättare att få med mindre bolag. De är nästan tacksamma för att hitta ett distributionssätt. Så det kommer att vara en hel del från till exempel mindre europiska bolag, säger Gunnar Trosso.
- Det ska vara mycket enklare att se film än vad det är på många andra ställen. Vi vill ha ett närmast naivistiskt utseende. Det ska inte behövas någon registrering eller inloggning.
Länk:
www.freefilmdirect.se
Filmmanusutbildning på Gotland läggs ner
.
2009-11-25 Fredrik Zillén
"Utbildningen ”Att skriva för film” på Gotlands högskola läggs ner, både på grund av kritik från Högskoleverket och för att för få vill gå den.
Nu till våren går den första kullen elever ut den treåriga utbildningen ”Att skriva för film” vid högskolan på Gotland. Kursen har fått stark kritik från Högskoleverket för att inte hålla tillräckligt hög kvalitet för att få kalla sig högskoleutbildning.
Problemet med utbildningens kvalitet hänger ihop med brist på pengar, säger högskolans rektor Jörgen Tholi, som tillträdde i augusti i år. Olika utbildningar är olika resurskrävande och får därmed olika mycket pengar. Konstnärliga utbildningar är till exempel dyrare än att lära ut samhällsvetenskap. Och linjen ”Att skriva för film” startades av högskolan utan att ha klart de nödvändiga resurserna och klarade därför helt enkelt inte av att möta Högskoleverkets krav, säger Jörgen Tholin.
Som nödlösning gjordes kursen om till en ettårig utbildning med start nu i höst. Dessvärre fick de endast 10 sökande till de 20 platserna vilket gör det hela väldigt dyrt. Därför väljer nu skolan att skrota filmmanusutbildningen helt."
läs Dina Iordanovas blogg
Superintressant!
http://www.dinaview.com/
här ett ngt äldre utdrag där hon berättar om sig själv
From Bollywood to You Tube
Friday, August 1st, 2008
Below is the text of the Press Release that the University’s Press office did on the occasion of the large Leverhulme award I recently received.
From Bollywood to YouTube, an academic at the University of St Andrews is to investigate the ways in which non-mainstream film reaches the masses.
Professor Dina Iordanova, St Andrews’ first Chair of Film Studies and a leading international authority in her field, will receive a prestigious grant from The Leverhulme Trust to carry out the study “Dynamics of World Cinema: Transnational Channels of Global Film Circulation”.
The innovative project will examine the circulation of global cinema by comparing the four main channels: the system of global Hollywood, the international film festival circuit, various alternative production centres like Bollywood as well as internet-enabled channels such as YouTube.
Professor Iordanova said, “We know a lot about Holywood’s global operation, and we have all sorts of box office data and charts on them. But we know next to nothing of the other side of the equation, of those films that are not in the blockbuster sphere, that are distributed via less visible channels but are still popular.
“In the course of our study, we will establish how much money non-Hollywood films actually make and are likely to reveal that they enjoy a growing domestic and international commercial success.
“The study will examine the phenomenal growth of film festivals around the world and will assess if they indeed have become an independent distribution circuit. We will also explore the film distribution for ethnic minorities (for example, Bollywood imports), and reveal that it is an operation of astonishing commercial success.
“Finally, we will also assess the impact that new internet-enabled channels such as YouTube, online forums and download sites, have on the changing dynamics in world cinema.”
The £240,000 grant will allow Professor Iordanova to undertake the pioneering two and a half year investigation into the ways film travels nowadays to reach a growing and increasingly diverse community of viewers that are interested in getting more specific content than the blockbuster playing at the cinema around the corner.
She explained, “What makes us distinct in relation to earlier studies is that we will correlate all those diverse strands of film circulation that are extremely active nowadays but somehow remain below the radar. By putting all information into comparative perspective and by revealing patterns of interaction, we will show the real dynamics of world cinema. We expect to bring to the attention traditionally ignored aspects that will undermine the view of Hollywood’s undisputed global dominance.”
Originally from Bulgaria, and having worked in Canada, the US, and England, Professor Iordanova’s background is in philosophy and aesthetics. Soon after acquiring her PhD in 1986, she realised she needed images to come along with the theoretical concepts. She made a profession out of her habit of seeing a movie a day, and switched to the new field of film studies in 1993. Today, she has numerous publications on in international cinema to her credit. She has recently edited a special issue of Film International dedicated to film festivals, and is now working on a book chapter about recent Asian epic cinema."
Filmmaking and Film Study Workshop in Jamaica
The Afrosurrealist Film Society and the Handmade Film Institute present:
A Filmmaking and Film Study Workshop in Jamaica
March 7-14, 2010, in Boston Bay, Jamaica
REGISTER BY JANUARY 30, 2010
This one-week intensive workshop focuses on two broad issues: understanding 16mm celluloid film as a hands-on artistic medium, from its chemistry to its practical applications, and exploring Jamaica’s history with film and visual culture. We will shoot black-and-white film by day, and process and print what we shoot outside under the stars. The workshop includes excursions, lead by local experts, in historically significant sites such as Maroon Town. Experimental filmmaker Robert Schaller will provide instruction on alternative processes for 16mm film. Yale University film professor Terri Francis, Ph.D. will moderate roundtables on film, visual culture, and experimental aesthetics in Jamaica and the Caribbean. For more information see http://www.handmadefilm.org/jamaica/, drop by the Afrosurrealist Film Society fan page on Facebook, or email us at [email protected].
The Afrosurrealist Film Society is a collective of artist-intellectuals engaged with film in its varied forms and transnational histories. Animated by Amiri Baraka’s term Afro-Surreal Expressionism, we seek an electric mash-up of black folklore, history, consciousness and location in order to engage representations and refractions of reality through film. And we rely on the natural world for surreal venues that sustain contemplation, conversation and creativity.
The Handmade Film Institute's mission is to preserve the knowledge and technical ability necessary for working with the medium of film, and to promote both the aesthetics of film and experimentation that further expands the techniques used with and within the medium.
If making experimental film in Jamaica makes sense to you, you should come and join us. We invite artists, filmmakers, students, public intellectuals, scholars, writers, those who know a lot about film and those who want to know a lot about film—to come together for productive discussion, lectures, exploration, and making
filmstudent från Halmstad kammar hem priserna
fotot visar Gabriela vid prisutdelningen på Fresh Film Fest i Carlsbad
Motiveringen låter så här!
SPEZIALPREIS DES JURY-PRÄSIDENTEN
SCRATCHES (SKRAPSÅR) von Gabriela Pichler
(Göteborgs Universitet, Filmhögskolans, Göteborg, Schweden)
jag överätter:
"Med freskons medel - varje gest, varje streck bör vara exakt - skapar regin ett ultraprecist "now" av ungdomarnas tomhet och ångest. Storartad operfekt!"
obs! endast en visning av Nasty Old People, 26 nov, Kino, Lund
 |
|
passa på! förfilm: Veteranerna av Råfilm kollektivet källa: www.kino.nu: |
|
| "Endast en visning | |
| Nasty Old People | |
| En film av Hanna Sköld. Sverige 2009, 83 min. | |
| Metta är nynazist. Hon kaxig, hård och försöker aldrig behaga. Dessutom jobbar hon i hemtjänsten, och det är där hon möter dom. Dom är elaka, bittra, halta och lytta. Dom tittar på porr och har minst sagt märkliga idéer för sig. Trots detta - eller kanske just därför - händer något märkligt i mötet dem emellan och Mette börjar se tillvaron med nya ögon. Den ofta marginaliserade grupp som åldringarna tillhör kommer efter hand att bli Mettes nya tillflykt och tillhörighet, och tillsammans flyr de in i en magisk värld för att skapa sin egen röst och sin egen värld." |
|
Skånska unga filmare tävlar i Trollhättan 27-29 november!
| "Skånska unga filmare tävlar i Trollhättan 27-29 november! |  |
Sju unga skånska filmare tävlar under den nationella kortfilmfestivalen i Trollhättan 28-29 november. De filmer och filmare som valdes ut under PIXEL 2009, Skånes kortfilmfestival och uttagning till Novemberfestivalen är Andrej Petrovski och Max Backemark-Thunberg tävlar i lättviktsklassen (upp till 16 år) med sin film Månke på äventyr gjord vid Kulturskolan i Malmö. Alexander Dernelius från Bjärred tävlar även i lättviktsklassen med sin film Telefondröm. Joséphine Adams utbildad vid Fridhems folkhögskola tävlar i mellanviktsklassen (upp till 21 år) med filmen Tätt intill. Fanni Metelius, även hon utbildad vid Fridhems folkhögskola, tävlar också i mellanviktsklassen med sin film Någonting speciellt. Robin Woo Söderberg från Vittskövle tävlar i tungviktsklassen (upp till 26 år) med sin film Kyssen. Philip Wachtmeister da Silva från Lund tävlar också i tungviktsklassen med sin film Trädfolket. Läs mer om Novemberfestivalen här.
svensk biodistribution är helt absurd
detta är helt absurd! Svenska "Miss Kicki" som visas på internationella filmfestivaler, får möjligen ingen svensk biodistribution, skriver DN. Läs hela artikeln här:
eller här:
Stockholms filmfestival 2009
"Miss Kicki" är i skottlinjen i striden om filmbranchens framtid
Publicerat 2009-11-19 16:35
”Miss Kicki”, med Pernilla August i huvudrollen, hör till höstens många svenska kvalitetsfilmer. Men som vill se filmen på storduk får passa på under Stockholms filmfestival. ”Miss Kicki” har ingen inplanerad biopremiär i Sverige. Men när filmen hittar andra vägar att nå ut blir filmbranschens kanske känsligaste fråga – den om visningsfönster – brännhet.
”Miss Kicki” ingår i Svenska filminstitutets Rookiesatsning, där debutfilmare får produktionsstöd utan krav på biodistribution. Charlotta Denward på Svenska filminstitutet berättar att ”Miss Kicki” är en av de filmer som lyckats allra bäst i satsningen, och tycker att det är mycket olyckligt att filmen inte hittat någon distributör.
- Rookieprojektet är speciellt eftersom vi uppmuntrar nytänk kring både produktion och lansering av filmen. I vanliga fall kräver vi alltid att de filmer vi stödjer ska ha färdig distribution och följa en traditionell visningsordning där biografen är första visningsfönstret.
”Miss Kickis” första visningsfönster blev i stället tv:n. Via video on demand når filmen publiken hemma i vardagsrummet. Nedladdningstjänsten är ett samarbete mellan Stockholms filmfestival och Telia – en satsning som har mött starka protester från biografägarna. Man menar att biografens ställning som högst på en kvalitetsskala är hotad när filmer visas i andra medier innan de går upp på biograf. Lizette Jonjic från Migma film som producerat ”Miss Kicki” ställer sig helt oförstående till Biografägareförbundets protest.
- Att biograferna inte är första visningsfönster för just den här filmen hotar ju knappast deras existens. Visst vill jag helst att ”Miss Kicki” ska få biodistribition, men det är svårt för små kvalitetsfilmer att slå sig fram bland rekordbesökta blockbusters.
Lizette Jonjic säger att filmbranschen genomgår en stor förändring där ny teknik gör att publiken blir allt mer van vid att själv välja när den vill se film.
- Min uppgift som producent är ju att förvalta filmen på bästa sätt efter rådande filmklimat, säger Lizette Jonjic, och tillägger att hon nästan känner sig road över att hennes lilla produktion har kunnat skapa en sådan hätsk debatt.
I nya filmutredningen föreslås att Svenska filminstitutet ska ge produktionsstöd även till filmer som inte är tänkta för bio. Man ska uppmuntra andra idéer hur man kan nå publiken, till exempel genom ett sådant initiativ som filmfestivalens video on demand-tjänst. Charlotta Denward tycker att utredningens förslag rimmar väl med filminstitutets mål att göra svensk film tillgänglig för alla, men vill ändå ge Biografägareförbundet rätt när de talar om biografen som en kvalitetsstämpel.
- Kopplingen kvalitet och biograf ställer jag upp på. I framtiden kanske filmerna vi stödjer inte har biokrav, men de har fortfarande kvalitetskrav. Därför kommer de flesta filmerna att gå på biograf innan de visas någon annanstans även framöver, säger Charlotta Denward.
Hon menar att frågan om visningsfönster är brännhet över hela västvärlden.
- Det handlar om biografens överlevnad som mötesplats och som ett oslagbart sätt att se film. Alla filmälskare värnar om biograferna. Därför stämmer det inte att Svenska filminstitutet eller Stockholms filmfestival försöker motarbeta biograferna eller hota deras ställning. Men med dagens teknik måste vi se andra möjligheter också.
Sofia Curman
DocLounge om Kathy Acker mån 23 nov i Malmö, tis 24 nov i Lund
från FB:
"Från några magiska timmar med James Brown och Dolly Dolores igår letar vi nu oss vidare in i kreativitetens vindlande prång. På tisdag blir det banbrytande litteratur, dans och måleri. Musik, mingel och mys som vanligt. Kom i tid så ni inte missar allt det goda!
WHO’S AFRAID OF KATHY ACKER ? (2008, Österrike, 84min, Eng.text)
Regissör: Barbara Caspar
Dj: Gofortheblondes, coolaste brudarna i stan, tar plats i djsoffan och tar med sig några kreativa vänner..
EXTRA: Unga danskompaniet tittar förbi och ger oss ett smakprov ur deras senaste föreställning.
Tid: öppnar 19.00 Filmen börjar 20.00
Entré: 60kr
Kathy Ackers litteratur förbjöds i länder som Tyskland för att samtidigt skrivas in i historieböckerna som avgörande i modern amerikansk litteratur. Kathy Acker levde sitt liv utöver och bortom norm och begränsningar. Hon var fashinerande komplex: ena dagen en tatuerad brud som åkte runt på sin Harley Davidson och slängde käft, som tog opium och njöt av sex med såväl kvinnor som män. Samtidigt var hon en duktig flicka från medelklassen, en intellektuell student i historia på en av Amerikas toppuniversitet.
Acker utmanade som ingen annan tidigare, samhällets idé och norm av hur en västerländsk kvinna skulle vara och representera. Hon ville skapa sig en självständig röst som kvinna, såväl råbarkad tuff som sårbar. Hennes hyllade novell Blod och tarmar i plugget, sålde slut inom en vecka efter det att den först getts ut.
Acker blev en myt genom att leva sitt liv som sina litterära karaktärer; inspirerad av franska författare som Sade och Genet, blev Acker en del av Times Squares beryktade sexshower, utforskade sadomasochistisk sex och var ofta hög på kokain. Acker skrev om världen efter sina egna personliga bilder, genom att blanda fakta och fiktion, biografi och drömvärld, hardcoresex och politisk satir i en icke berättande cyber-punk anda. Hon stal återkommande från klassisk fiktion och skrev om hjältar som kvinnor, och transsexuella som norm. På ett sätt som kom till att såväl hyllas som föraktas.
HJärtligt välkomna!!!"
filmens hemsida: http://www.ackerfilm.com/
Filmen är död – leve filmen!
http://www.dn.se/kultur-noje/essa/filmen-ar-dod-leve-filmen-1.996887
"Filmen flyttar in i andra medier och andra medier in i filmen, och för att skapa film behövs i dag inte ens en kamera. Det betyder inte att filmen är på väg ut, bara att den inte längre är ”ren” – om det nu någonsin funnits en ren konstart, skriver Maaret Koskinen."
svarta skådespelare raderas
DN 091117
På den amerikanska affischen för "Trubbel i paradiset" skymtar det mörkhyade paret i bakgrunden. Utanför USA har paret ueslutits på trycksakerna. Nu anklagas filmbolaget för rasism.
Två mörkhyade skådespelare har raderats från den brittiska filmaffischen för den nya komedin ”Trubbel i Paradiset”.
Den amerikanska komedin ”Trubbel i Paradiset” visas just nu för en svensk biopublik. I filmen försöker fyra par, däribland Vince Vaughn och svenska Malin Åkerman, förbättra sina relationer med hjälp av semester och avkoppling.
Kan tyckas oförargligt, men nu har brittiska biobesökare börjat klaga på filmplanschen. På den amerikanska originalaffischen skymtar ett av paren, de två mörkhyade skådespelarna Faizon Love och Kali Hawk, med i bakgrunden. På den brittiska affischen, och vissa svenska, finns paret inte med.
En talesperson för filmbolaget Universal erkänner att man ändrat filmpostern, enligt Mail Online. Filmbolaget menar att anledningen till bortsuddningen är att de två svarta skådespelarna är okända utanför USA:s gränser.
Efter en tittarstorm, och ett blogguppror, ber nu Universal om ursäkt för tilltaget och säger att den ”förenklade” affischen inte kommer att användas i flera länder. Dock kommer de brittiska, och vissa svenska, filmaffisher att förbli utan det mörkhyade paret.
Sofia Ohlsson Djerf
Lauren Bacall får äntligen en Oscar
äntligen!
DN 2009-11-16
"Hollywoodstjärnan Lauren Bacall mottog i helgen sin första Oscarstatyett, en hedersutmärkelse för sina drygt sextiofem år i filmens tjänst.
Efter filmer som ”Hur man får en miljonär” och ”Mordet på Orientexpressen” har den nu 85-åriga skådespelerskan äntligen fått sin första Oscarstatyett.
- Jag kan inte tro det är sant, äntligen en man, sa en märkbart tagen Lauren Bacall när hon mottog det guldfärgade hederspriset.
Oscarsgalan äger rum först i mars men den tjuvstartade redan i helgen med galamiddag och utdelandet av flera hederspriser. I publiken fanns bland annat Jack Nicolson, Warren Beatty, Tom Hanks och Kirk Douglas.
Lauren Bacall tillägnade priset sin tidigare man och motspelare Humphrey Bogart. Paret möttes under filminspelningen av ”Att ha och inte ha” och gifte sig året efter. Tolv år senare, 1957, avled Humphrey Bogart i strupcancer.
- Han gav mig ett liv och han förändrade mitt liv, sa Lauren Bacall till BBC News.
Den närmsta Lauren Bacall tidigare kommit en Oscar är nomineringen för sin roll i ”Kärlekens båda ansikten” från 1996.
B-filmskungen Rogert Corman och filmfotografen Gordon Willis tilldelades också varsitt hederspris. Producenten John Calley mottog samtidigt Irving Thalberg-priset som varje år tilldelas en filmproducent."
Sofia Ohlsson Djerf
test: vad vet du om filmfestivaler
Lauren Bacall on Twilight: watch Nosferatu instead!
“Lauren Bacall writes on her Twitter.com page, ‘Yes, I saw Twilight - my granddaughter made me watch it, she said it was the greatest vampire film ever. After the ‘film’ was over I wanted to smack her across her head with my shoe, but I do not want a (tell-all) book called Grannie Dearest written on me when I die. So instead I gave her a DVD of Murnau’s 1922 masterpiece Nosferatu and told her, ‘Now that’s a vampire film!’ And that goes for all of you! Watch Nosferatu instead!’" Haha!
Filmhistorien skrivs om när öst kopplar upp sig
En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2009-11-17 17:01
Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/anders-annikas-filmhistorien-skrivs-om-nar-ost-kopplar-upp-sig-1.996110
Anders Annikas: Filmhistorien skrivs om när öst kopplar upp sig
Publicerat i dag. 11:54
Kemal Sunal i rollen som Saban.
Världens största filmsajt heter Internet Movie Database, eller IMDb. Där finns bland annat en topplista över de 250 bästa filmerna genom tiderna. Det vill säga, de 250 filmer som har fått högst betyg av sajtens användare. Eller, egentligen, de 250 filmer med högst betyg som har betygsatts av tillräckligt många. Listan förändras hela tiden och när jag för några veckor sedan tittade till den hade det bland de gamla vanliga klassikerna dykt upp en mer oväntad film – den turkiska komedin ”Saban Oglu Saban” från 1977.
Jag hade aldrig hört talas om filmen och blev nyfiken. Den visade sig inte finnas utgiven på dvd med några andra undertexter än turkiska. Den har heller ingen officiell engelsk titel och gick aldrig upp på bio i Sverige. Det är troligt att det främst är turkiskspråkiga användare som har betygsatt den.
Vidare läste jag mig till att filmen var en av många där Kemal Sunal spelar karaktären Saban – en oskuldsfull gestalt i stil med Charles Chaplins signaturroll luffaren. Filmvetaren Sanjin Pejkovic jämför aban med soldaten Svejk – en naiv men godhjärtad person som står upp för den lilla, fattiga, människan och som når framgång trots att han blir utskrattad.
På 70-talet producerades bortemot 300 turkiska filmer per år och de spreds även i länder som Iran, Irak och före detta Sovjetunionen. I dag bor också många exilturkar i Tyskland. Kanske är det de som har betygsatt filmen?
Och det är här det blir riktigt intressant. Min första reaktion var ungefär den som brukar vädras när en östeuropeisk artist vinner Eurovisionsschlagern: Något är fel. 2 000 turkar måste ha gått ihop och ”kuppat” in filmen. Jag mejlade IMDb och frågade om det möjligen gick att lura systemet. De svarade nej – alla eventuella ”anomalier” korrigeras automatiskt. Två veckor senare var filmen borta från listan.
Om det är IMDb som städar i sin kanon utifrån något slags etnocentrisk princip låter jag vara osagt. Men för att återanknyta till schlager festivalen: De senaste årens relativa östdominans är för mig ett tecken på att den genomsnittliga europeiska musiklyssnaren helt enkelt bor i Östeuropa. Att vinnarlåtarna under många år kom från vår egen musikaliska förståelsehorisont beror rimligen på att stora delar av Östeuropa då var utestängda från tävlingen.
Och att det trots 70-talets 300 filmer per år inte har funnits en enda turkisk representant på IMDb:s topplista kanske inte beror på att turkisk film är dålig, utan på att turkarna tidigare inte har känt till, eller brytt sig om, IMDb.
När alla verkligen får tillgång till alla forum kan kanon skrivas om. Då kanske det kommer att finnas lika många Kemal Sunal- som Charles Chaplin-filmer på IMDb:s topplista. Och då kanske dessa filmer också blir tillgängliga för okunniga svennar som jag själv.
Anders Annikas
Alice Guy Blaché Symposium i New York
The Education Department of the Whitney Museum of American Art and the Department of Cinema Studies, Tisch School of the Arts, New York University are pleased to invite you to
Woman with a Movie Camera: Alice Guy Blaché Symposium
Saturday, November 14, 2009
Iris & B. Gerald Cantor Film Center, New York University
36 East 8th Street, New York
Trailblazer, inventor, and innovator, Alice Guy Blaché (1873-1968) was cinema’s first female director and first female film studio owner. Her legacy extends to groundbreaking filmmaking techniques, novel approaches to narrative, and original directorial style. This symposium explores her imaginative and pioneering approach to film alongside present-day innovations in the spirit of her work.
10 am: Alice Guy Blaché as Cinema Pioneer
Richard Koszarski (Rutgers, The State University of New Jersey)
Alison McMahan (Homunculus Productions, LLC)
1 pm: Women in the Archives: On Film Preservation
Terry Lawler (New York Women in Film and Television)
Kim Tomadjoglou (Moving image preservationist, curator, historian)
2:30 pm: Emerging Media: Now and Then
Rick Altman (University of Iowa)
Virginia Heffernan (New York Times)
Admission
FREE for Whitney Museum members and NYU students, faculty, and staff
$6 for students of other institutions and senior citizens
$8 for general admission
For more information and to purchase a ticket, please visit whitney.org
Presented in conjunction with the exhibition Alice Guy Blaché: Cinema Pioneer on view at the Whitney Museum of American Art, New York, November 6, 2009 – January 24, 2010.
The symposium is co-sponsored by the Education Department, Whitney Museum of American Art, and the Department of Cinema Studies, Tisch School of the Arts, New York University.
This symposium is made possible by the Academy of Motion Picture Arts and Sciences.
Additional support provided by the Cultural Services of the French Embassy.
Alice Guy Blaché: Cinema Pioneer is sponsored, in part, by American Express.
Significant support is provided by Jessica E. Smith and Kevin R. Brine.
Additional support is provided by the Elizabeth A. Sackler Museum Educational Trust, the Audrey and Sydney Irmas Foundation, and an anonymous foundation donor.
Prisregn för svenska filmer på internationella festivaler
Søren Stærmose tilldelades ett branschpris i Sevilla.Foto: Seville European Film Festival
källa: http://filmnyheterna.se/Nyheter/Prislista/
2009-11-12 Susanne RogerVeckans prisregn
Svensk film röner som bekant uppmärksamhet runt om i världen och här har vi samlat de senaste veckornas framgångar för ett antal svenska filmer och personer samt en filmsajt som fått flera priser i veckan.
Søren Stærmose
En film som inte bara väckt uppmärksamhet utan också blivit en publiksuccé är ”Män som hatar kvinnor”. Den har nu setts av cirka 7,3 miljoner människor i Europa och har ännu inte haft premiär i till exempel USA. Filmens producent, Søren Stærmose, fick härförleden ett nyinstiftat branschpris på filmfestivalen i spanska Sevilla. Inte bara för sin producentroll i nämnda film utan främst för sitt mångåriga och framgångsrika arbete. Prisjuryn uppmärksammar särskilt sättet att arbeta parallellt med spelfilmer och TV-serier.
The Seville European Film Festival ägde rum 6-14 november.
Headweb
Tidningen Internetworld utser varje år Sveriges bästa webbplatser i en rad kategorier. Och igår kväll utsågs film-on-demand-tjänsten Headweb till Sveriges bästa underhållningssajt och till landets tredje bästa sajt alla kategorier. Motiveringen var: "Headweb är bland det smartaste vi sett när det gäller att lagligt, billigt och smärtsamt enkelt konsumera film online. Här spanar du in trailers, får videorecensioner, streamar och laddar ner drm-fri film till både PC och Mac."
Inte nog med det, Headweb fick dessutom i tisdags priset för Sveriges bästa filmtjänst av tidningen Digitala Hemmet.
www.internetworld.se
www.headweb.se
Patrik, 1,5
Ella Lemhagens "Patrik 1,5" fortsätter att ta hem internationella priser. Filmen vann förra helgen publikens pris på Les Gai cinemaid i Madrid och några dagar innan publikpriset på Image Out Festival i Rochester. Även på tjeckiska Mezipatra Queer Film Festival fick filmen ett publikpris – en skulptur och ett diplom. ”Patrik 1,5” har också nyligen erhållit utmärkelsen Favorite Men’s Feature på Pittsburgh International Lesbian and Gay Film Festival .
Image Out Festival – The Rochester Lesbian & Gay Film & Video Festival, 8-17 oktober
Les Gai cinemaid, 29 oktober-9 november
Mezipatra Queer Film Festival, 2-8 november
Sagan om den lilla dockpojken
av Johannes Nyholm vann två priser på animationsfestivalen i holländska i Utrecht - the Dioraphte Grand Prize HAFF (2.500 euro) och the MovieSquad HAFF Award.
Juryns motivering till Grand Prize var: The jury was unanimous in their decision to award this bold directorial vision. This intimate, human film is a perfect symbiosis of story and form. Brilliantly structured, visually inventive with great use of sound and extremely funny. The harmony of humor and drama, the employment of a cinematic language within a visually raw universe and the unexpected painterly beauty found in this film touched us, made us laugh and brought back memories we hoped to forget.
Holland Animation Film Festival, 4-8 november
Ljusår
Mikael Kristerssons film “Ljusår”, som trots en fin nominering inte fick Nordiska filmpriset, har nu vunnit ett förstapris på Mostra de Ciencia e Cinema, en vetenskapsfilmfestival i Spanien. Prissumman är på 3.000 euro.
Mostra de Ciencia e Cinema, 26-31 oktober.
Slitage
av Patrik Eklund vann pris för bästa spelfilm på 25th International Short Film Festival I Berlin. Priset är värt 12.000 euro i form av efterarbetstjänster från ett tyskt postproduktionsföretag.
På samma festival vann
”Bye Bye C’est Fini” -
Tora Mårtens korta (14 minuter) dokumentärfilm - priset ZDFneo Award – best short documentary. Priset är värt upp till 2.000 euro för försäljning och visning.
25th International Short Film Festival, 3-8 november
av Ester Martin Bergsmark, Mark Hammarberg och Beatrice “Maggie” Andersson, vann The Doc Alliance Selection Award på DOK Leipzig. Fem filmer hade valts ut att tävla om priset och dessa har sedan turnerat runt på alla Doc Alliance-festivalerna – CPH:DOX Köpenhamn, DOK Leipzig, IDFF Jihlava, Planete Doc Review Warsaw och Visions du Reel Nyon.
DOK Leipzig, 26 oktober - 1 november
SENSURROUND Malmö & Lund International Music Film Festival 16-22 November 2009
Malmö & Lund International Music Film Festival 16-22 November 2009
SENSURROUND äger rum på Inkonst, Spegeln, Panora & Kulturplats Lagret i Malmö och Mejeriet & Kino i Lund. Festivalen presenterar 66 föreställningar med över 60 filmer varav de flesta har Sverigepremiär.
Hela programmet på http://www.sensurround.se/sensurround_program.pdf
Dystopier och showdans i dagens Kino 13 nov
"Glee är den nya amerikanska musikalserien som slagit både tonårspubliken och medelålders kulturjournalister med häpnad. Nu börjar den sändas i svensk TV. Filmkritikerna Johanna Koljonen och
Jonas Holmberg diskuterar politiska undertexter och populärkulturens infantilisering i Kinostudion.
I Tarik Salehs snart bioaktuella film Metropia ges en dyster bild av Europas framtid, där hjärntvättad arbetskraft åker tunnelbana över hela kontinenten för att arbeta i diverse gråa byggnadskomplex.
Filmens manusförfattare Stig Larsson, Fredrik Edin och Tarik Saleh berättar om sina inspirationskällor.
Kino har också letat efter fler svenska dystopier inom film- och tv-historien och bland annat hittat den nu helt bortglömda "Svenska slut" där hemliga forskningsexperiment utförs på människor som blivit kvar i ett i övrigt helt evakuerat Norrland.
I veckans klassiker berättar Lars Lönroth om sin reportageresa till Gotland 1985, då han skulle dokumentera inspelningen av Andrej Tarkovskijs film "Offret". Hör Tarkovskij, Sven Wollter och Erland Josephson berätta om det som blev den ryske regissörens sista film.
Programledare: Roger Wilson
Lyssna ikväll 18.15 eller på söndag 16.03 i P1, eller på pod eller stream på www.sr.se"
cph:dox ons 11 nov
Onsdag d. 11. - Idag på CPH:DOX
Efterklang giver koncert kl. 21.00 i DOX:CLUB
Efterklang præsenterer den splinternye koncertfilm 'Performing Parades' af Benjamin Hesselholdt. Filmen er optaget i DRs koncerthus og giver drømmere rig mulighed for at svæve væk i magiske skovlandskaber til lyden af Parades, Efterklangs seneste plade fra 2007. Efter filmen optræder Efterklang og vil også præsentere nye sange, opført i hvad bandet lover bliver en berusende, legesyg og kraftfuld koncert.
Læs mere her: Efterklang live: performing parades
Billetter kan købes på CPH:DOX' hjemmeside.
Morbid modellervoks med Nathalie Djurberg kl. 20.00 på Statens Museum for Kunst
Nathalie Djurberg har selv kurateret dette udvalg af sine gruopvækkende animationsfilm, og hendes kæreste og faste komponist Hans Berg, står bag den skramlende lirekasse-electronica og akkompagnerer hendes tidligste film '(untitled) Sunset' live fra scenen på Statens Museum for Kunst. Med denne særvisning i Statens Museums for Kunsts ekstravagante rum får man en enestående mulighed for at opleve en af Europas største nye billedkunstnere - for fuld livemusik. Spillet af Sveriges største nye electronicatalent. Det blir jätte grymd!
Læs mere her: Nathalie Djurberg & Hans Berg live
Billetter kan købes på CPH:DOX' hjemmeside.
Film og debat med Colombiansk præsidentkandidat og københavnske lokalpolitikere kl. 19.30 i Nørrebrohallen
Hvordan kan voldsspiralen stoppes i København? Det giver de Københavnske lokalpolitikerkandidater Mikkel Warming (Ø), Mogens Lønborg (C), Manu Sareen (B), Steffen Kjær Johansen(V) og Ayfer Baykal (F) hver deres bud på, når CPH:DOX og Støberiet inviterer Københavnerne til stormøde i Nørrebrohallen. Med udgangspunkt i 'Bogotá Change' vil vi kigge ud i verden og se på, hvordan vold tackles i andre storbyer. Mød også Antanas Mockus, der med uortodokse og grænseoverskridende metoder på mindre end 10 år forvandlede en af verdens farligste, voldeligste og mest korrupte hovedstæder til en tryggere og sikrere by befolket af hensynsfulde borgere.
Læs mere her: DEBAT: Den urbane vold
Arrangementet er gratis og kræver ikke tilmelding.
IMORGEN PÅ CPH:DOX
Mød to af den unge, tyske filmscenes mest udfordrende instruktører torsdag kl. 10.00 i Cinemateket
Oplev to af den unge, tyske filmscenes mest udfordrende instruktører i en inspirerende dialog om filmens potentiale i en presset tid. Romuald Kamakar, hvis nye film 'Villalobos' kan opleves i årets Sound & Vision-konkurrence, er en af den nyere, tyske films mest konfronterende og radikale instruktører - både politisk og æstetisk. Benjamin Heisenberg er derimod uddannet fra Akademie der Bildenden Künste i München og er medstifter af det ansete filmtidsskrift Revolver, som han grundlagde, inden han selv begyndte at lave film.
Læs mere her: Directors in Dialogue: Romauld Karmakar vs. Benjamin Heisenberg
Billetter kan købes i Cinemateket.
Mød Phillipe Grandrieux til eksklusiv masterclass torsdag kl. 13.00 i Cinemateket
Philippe Grandrieux er artist in focus på dette års CPH:DOX, og nu kan du møde den enigmatiske auteur og visuelle troldmand til en eksklusiv masterclass om film og om filosofien bag dem. Få andre filmskabere kan præstere en sanselig nærhed og virtuel virkelighedsfølelse som Grandrieux, der blandt andet selv fører kameraet i sine egne film. Filmkritiker ved Politiken, Michael Bo, vil være Grandrieux' samtalepartner.
Læs mere her: Master Class Philippe Grandrieux
Billetter kan købes i Cinemateket.
GIFF - smyginfo kring Göteborgs Filmfestival
Biljett- och programinfo 2010
Programinfo
- Programsläpp med presskonferens + smygläsning på Röhsska 12 januari.
- På webben 12 januari (eftermiddag).
- Program hem 13 januari till prenumeranter.
Biljettinfo
- Biljettsläpp kl 16.00 14 januari, för prenumeranter
på webb + Biograf Draken kl 16-19 den 14+15 januari. - Övriga: Biograf Draken och webb öppnar kl 12.00 16 januari.
Priser
- Biljetter 70 kr/st
- Festivalpass 30 kr/st
- 11 dagarspass 350 kr/st (inkl festivalpass)
- Rabatterade dagbiljetter (försäljningsstart 29 januari) 50kr/st
Iranska dokumentärfilmare får inte lämna Iran för att delta i cph:dox
IRANSKE DOKUMENTARISTER FÅR FORBUD MOD AT FORLADE IRAN
Den iranske dokumentarfilmsinstruktør Mojtaba Mirtahmasb er blevet nægtet udrejse for at deltage i CPH:DOX - Skandinaviens største dokumentarfilmfestival, der afholdes 6.-15. november 2009 i København.
Det er med dyb beklagelse, forbløffelse og vantro, at CPH:DOX erfarer, at en af Irans mest fremtrædende dokumentarister, Mojtaba Mirtahmasb har fået inddraget sit pas, og fået forbud mod at rejse ud af Iran for at deltage i den internationale dokumentarfilmfestival i København i denne uge.
Mojtaba Mirtahmasb er formand for Den Iranske Sammenslutning af Uafhængige Dokumentarister - Iranian Documentary Filmmakers Association (IRDFA), som i en offentlig appel i sommer har udtalt, at: "... the Iranian society has the right to demand documentary filmmakers to do their duty in capturing the social events taking place, and portraying the real pictures in their films ... Therefore, documentary filmmakers, due to their obligation and responsibility, have the right to be present in these social events, and to be able to capture the truth. This is the recognized right of documentary filmmakers across the world ..."
Denne appel blev udsendt på baggrund af de skarpe restriktioner overfor dokumentarister og andre mediefolk i Iran efter præsidentvalget den 12. juni, med forbud mod at dokumentere begivenhederne efter valget og med fængslingen af medlemmer af sammenslutningen.
CPH:DOX viser for syvende år i træk et bredt spektrum af international dokumentarfilmkunst. Den iranske dokumentarfilm har de seneste år markeret sig stærkt internationalt, og hyldes for dens poetiske og klare, kunstneriske sprog. Det ti dage store program med mere end 180 film og seminarer har derfor i år særligt fokus på film og medier i Iran.
CPH:DOX havde med særlig forventning set frem til Mojtaba Mirtahmasbs deltagelse i festivalen sammen med en række andre talentfulde, iranske filmfolk. Mirtahmasb skulle blandt andet have deltaget i et seminar om filmen og den iranske virkelighed, der sætter fokus på den kunstneriske og historiske udvikling i iransk dokumentarisme.
Iransk film er i verdensklasse. Det er dybt foruroligende og helt uacceptabelt, at iranske filmkunstnere forhindres i at deltage i det internationale samarbejde, og i at sætte billeder på situationen i deres eget land. Vi appellerer til den iranske stat om at tillade Irans dokumentarister at deltage udøve deres virke og deltage i filmfestivaler og internationale filmbegivenheder.
Mojtaba Mirtahmasb er ikke den eneste iranske cineast, der er blevet holdt tilbage af de iranske myndigheder.
Sammen med den verdensberømte iranske filmskaber Jafar Panahi og den iranske skuespiller Fatemeh Moatamed-Arya, som er i samme situation, har Mojtaba Mirtahmasb for nylig sendt et fællesbrev til de iranske medier, hvori de udtaler: "We have always been proud of our country's culture, and have shown it to the world. But now we have not been allowed to travel abroad. We aren't complaining, even if we don't know the nature of the accusation against us. We won't complain again, as we want to always remain independent Iranian cineastes."
CPH:DOX opfordrer alle dele af det internationale samfund af dokumentarister til at støtte op om denne appel om anerkendelse af, hvad vores iranske kolleger selv så rammende betegner som: "The recognized right of documentary filmmakers across the world ... to be able to capture the truth."
CPH:DOX
Sesame Street - 40 yrs
Amid recession, massive social change, 'Sesame Street' embraces 40
By Bill Brioux, The Canadian Press
Forty years later, viewers are still asking: "Can you tell me how to get to Sesame Street?"
The landmark children's series helped establish PBS when it premiered on Nov. 10, 1969. Since then, it has appeared in over 140 different countries in many different languages. Grover, Cookie Monster and Big Bird have become as iconic as Bugs Bunny and Mickey Mouse, with millions of Tickle Me Elmo dolls finding their way under Christmas trees each December.
More important, the series is recognized as helping generations of preschoolers learn to read and count, all the while promoting awareness and diversity. It all sprang from a simple idea, put forward by Sesame Workshop (formerly Children's Television Workshop) co-founder Joan Ganz Cooney, who wondered, "if we can use advertising to teach children to drink Pepsi or go to McDonald's, why can't we use that attractive medium to teach kids letters and numbers?"
The series premiered days after Richard Nixon was elected U.S. president, months after the moon landing and a year after the assassinations of Martin Luther King, Jr., and Robert Kennedy. American society was churning and streets were places of protest and fear.
"Sesame Street" changed that for kids, providing a more grounded and realistic backdrop than the simple, single-host fantasy worlds "Captain Kangaroo" and "The Friendly Giant" had provided up until that time.
All that is being celebrated this Nov. 10 as the series returns for a 40th season. The episode finds Big Bird looking for a new habitat. Kids and parents may find the scenery has already changed dramatically from the "Sesame Street" they remember. The show is entering a digital age with new CGI effects, especially in the "Abby's Flying Fairy School" segment.
Miranda Barry, executive V.P. of content for Sesame Workshop, told critics in Los Angeles last summer that the world has changed and "Sesame Street" is changing along with it. Back in 1969, "Rowan & Martin's Laugh-In" was the most popular show on TV and "Sesame Street" found inspiration in that comedy's rapid fire format.
"Now kids are more accustomed to seeing longer form programming, full stories," she says, pointing to 20 years of Disney features being available to kids at home on VCRs and DVDs.
"Sesame Street" has always been visited by big name guest stars and this season is no exception, starting with U.S. First Lady Michelle Obama, who will pass along gardening tips for kids on the premiere. Other celebrities including Kobe Bryant, Hugh Jackman, Ricky Gervais, Eva Longoria, Cameron Diaz and Jason Mraz, visit this season. There's even a "Mad Men" parody coming up. How can a preschool show address such an adult drama?
"We work on two levels," says Barry, who reminded critics the show also did a "Desperate Houseplants" sketch a few years back.
The show's iconic characters are even working the talk show circuit, with Big Bird dropping by "Jimmy Kimmel Live" this week and Elmo and Rosita scheduled to visit Jimmy Fallon on Monday. You'll even spot cartoon Cookie Monsters and other Muppets every time you log onto Google right up until Nov. 10.
Not that everything is A-OK in Sesame land. The hilarious Broadway musical "Avenue Q" lampooned the notions of equality and togetherness long held sacred on the children's series. The show has also suffered a steady decline in ratings since the '90s as more competition from network and children's cable channels emerged.
"Sesame Street" was the only game in town for parents looking for something smart to sit their child in front of in 1969. Today, Barry calculates, there are 47 preschool shows on television.
The recession has also reached the "Street." Sesame Workshop laid off several employees earlier this year.
"This is a tough economy that's affecting everyone in the country," says Barry.
All the dark clouds disappear as puppeteers Eric Jacobson and David Rudman mingled with reporters. The two brought the characters they play, Grover and Cookie Monster, both originally voiced and operated by Frank Oz.
Suddenly reporters in their 40s and 50s are four or five again, pointing their digital recorders directly at the furry Muppets. Grover and Cookie are happy to talk, knowing that critics are just big kids after all.
Told he does not look 40, Cookie replies: "Monster years different from human years. Me not sure how it works."
Asked what celebrities he met this year, Grover mentioned Cameron Diaz. "She's pretty hot," it was suggested. "I dunno," said Grover, "I did not touch her."
-
Bill Brioux is a freelance TV columnist based in Brampton, Ontcph: dox tis och ons
Tirsdag d. 10. - Idag på CPH:DOX
Vincent Moon præsenterer musikalsk kærlighed med live-optræden af The Havels kl. 19.00 i DOX:CLUB
Vi præsenterer den helt enestående live-udgave af Vincent Moons musikalske kærlighedsfilm 'Little Blue Nothing'. Filmen følger de to tjekkiske cellister Irena og Vojtech Havel, der i mere end 15 år har levet og - som duoen The Havels (på tjekkisk Havlovi) - spillet sammen i et fascinerende, nærmest symbiotisk forhold.
I aften vil The Havels live akkompagnere filmens musikalske passager for cello og viola da gamba - og instruktør Vincent Moon vil selv agere VJ og skrue på mixeren for at få filmens lyd og livemusikken til at gå op i en højere enhed.
Billetter kan købes på CPH:DOX' hjemmeside.
Elektronisk erotica-aften med frække film og live lyd kl. 21.00 i DOX:CLUB
CPH:DOX og Escho knapper op, lyner ned og byder indenfor til en vovet soirée i vores egen DOX:CLUB på Charlottenborg. Der er minimalistisk erotica v/ Andy Warhol på det hvide lærred, akkompagneret live i teltet af Flækker, DJ Hvad og Marie Moko Eline.
Der gælder én regel hos Pop Art-prinsen Andy Warhol: hvad du ser er hvad du får. 'Blow Job' (1963) og 'Kiss' (1964) inklusive - og så har vi endda lagt en lille dessert ind oven i hatten. Warhols monokrome billeder transcenderer sig selv i en reel repræsentation af ekstasen, imens Marie Eline Mokos arrede stemme kysser lytteren på afstand og DJ Hvad leverer en stenet orgasme af lo-fi collager og inciterende loops at fordøje klatten til. Flækker runder af med musik, som rækker ud efter det dyriske iført rævehale og perlekæder.
Billetter kan købes på CPH:DOX' hjemmeside.
Kidnappet af Taleban - Seminar om krigsjournalistikkens etiske udfordringer kl. 15.00 i Cinemateket
Nyhedsdækning af krigszoner sker ofte med livet som indsats. Når danske journalister rapporterer fra brændpunkter som Helmand-provinsen i Afghanistan, har de brug for en afghansk journalist for at kunne arbejde på Taleban-kontrolleret territorium - en såkaldt 'fixer'. Ajmal Naqshbandi var en fixer. I samarbejde med International Media Support lægges op til diskussion af brugen af lokale journalister af danske og andre udenlandske medier i Afghanistan.
Arrangementet indledes med danmarkspremieren på 'Fixer : The Taking of Ajmal Naqshbandi'. Efterfølgende vil filmens instruktør Ian Olds, den afghanske journalist Barry Salaam, direktør for International Media Support, Jesper Højberg, og journalist, Øjvind Kyrø, diskutere de journalistiske og etiske udfordringer, som knytter sig til nyhedsdækning i krigszoner, og hvilke sikkerhedsmæssige initiativer, der skal til for at beskytte lokale journalister og deres familier. Debatten modereres af Martin Breum fra DR2 Deadline og DR2 Udland.
Billetter kan købes i Cinemateket.
Se 'Presumed Guilty' og mød instruktøren Geoffrey Smith kl. 21.45 i Cinemateket
Den 26-årige rapper og breakdancer 'Tonio' Zuniga Rodriguez sidder fængslet i Mexico City, og her kan han, dømt for mordet på en ung mand, se frem til at sidde i endnu tyve år. Sagen er bare, at han beviseligt ikke har begået mordet, og familien forsøger desperat at råbe omverdenen op. Men det er en kamp op ad bakke mod et retssystem i opløsning og en korrupt politistyrke, der modtager kontant belønning per arrestation. To unge, idealistiske advokater påtager sig sagen og kræver fornyet aktindsigt. De afslører hurtigt, at Tonios forsvarer opererede under falsk licens, og sagen genoptages. Men at bevise Tonios uskyld er nemmere sagt end gjort i et land, hvor en nådesløs tilfældighed råder på gaden såvel som i retssalene.
Billetter kan købes i Cinemateket.
Mød de to science fiction-dokumentarister fra The Otolith Group onsdag kl. 18.00 i DOX:CLUB
Anjalika Sagar og Kodwo Eshun formede den London-baserede The Otolith Group i 2000, og har siden været internationalt aktive som både kuratorer og udøvende kunstnere, og især vakt stor anerkendelse for deres formidable, filosofiske filmtrilogi 'Otolith I-III' (hvoraf det seneste værk vises i årets New Vision-program). Med afsæt i inspirationen fra Godard, Marker, Resnais og deslige opdaterer Sagar og Eshun den såkaldt essayistiske dokumentar til det 21. århundrede. Mød Sagar og Eshun til en hjernestimulerende dialog i passende futuristiske omgivelser under teltdugen i vores egen DOX:CLUB på Charlottenborg.
Billetter kan købes på CPH:DOX' hjemmeside.
Kom til gallapremiere på 'Green Days' og mød det unge instruktørtalent, Hana Makhmalbaf, onsdag kl. 19.00 i Palads
Gennem en depressiv ung kvindes øjne oplever vi håbet, skuffelserne og tumulten i forbindelse med det iranske præsidentvalg i juni 2009. Den unge Avas semi-fiktive historie får et dramatisk bagtæppe af demonstrationer og vold i Teherans gader, og hendes indre kaos spejles i omverdenens. Filmens instruktør, Hana Makhmalbaf, gør blandt andet brug af mobiloptagelser for at indfange de grønklædte oppositionstilhængeres kamp mod Ahmadinejads korrupte siddende regering. Resultatet er en aldeles suveræn filmisk linedans på den fine grænse mellem dokumentar og fiktion. Efter optagelserne måtte Makhmalbaf forlade Iran for at klippe filmen færdig, da hun selv blev truet med fængsling som følge af filmens kontroversielle natur.
Den sprudlende talentfulde 21-årige instruktør er seneste skud på stammen i den iranske Makhmalbaf-familie, hvis medlemmer alle på hver sin måde leverer filmiske vidnesbyrd om et Iran på randen af nervøst sammenbrud.
Billetter kan købes i Palads.
Oplev Nicholas Phillibert til 'Directors in Dialogue' onsdag kl. 13.00 i Cinemateket
Franske Nicolas Philibert vandt mange hjerter og et stort, internationalt publikum med sin rørende og menneskekloge film 'At være og at have' fra 2002, som i en tålmodigt observerende stil fulgte livet på en lille, fransk landsbyskole igennem et helt år - nu kan du opleve Nicholas Phillibert til en samtale om metode og dokumentarisk poetik.
Directors in Dialogue er et nyt, europæisk initiativ instigeret af FERA - Federation of European Film Directors - for at styrke den interkulturelle udveksling mellem instruktører på tværs af Europa i en række dialoger, som på skift afholdes under festivalerne i Cannes, Berlin, Karlovy Vary, Sarajevo og på CPH:DOX
Upperdog
Jag har inte sett den men ser fram emot det. Den senaste norska filmen som imponerade på mig är
Joachim Triers Reprise med sin Nya Vågen pastiche.
http://upperdog.no/
Norsk film verkliga vinnaren
Norsk film verkliga vinnaren
Av Annika Gustafsson
Publicerad 9 november 2009 6.00 | Uppdaterad 9 november 2009 16.27 Sydsvenskan
Annika Gustafsson skriver om filmdagarna i Lübeck.
Norsk film imponerar.
Det har märkts de senaste åren vid filmdagarna i Lübeck. Några filmer hittade tidigare i år också vägen till svenska biografer, bland annat motståndsdramat ”Max Manus” och Erik Poppes formmässigt avancerade ”De osynliga” kring skuld och försoning.
Trots huvudpriset till svenska ”Det enda rationella” framstår norskan Sara Johnsens ”Upperdog” som årets verkliga vinnare.
2005 gick hennes regidebut ”Vinterkyss” kort tid på svenska biografer. ”Upperdog” borde få en bättre chans. Filmen lyckas på ett skickligt sätt kombinera dagsaktuella frågor kring norsk militärs närvaro i Afghanistan, adopterade barns behov av att söka sin bakgrund med de allt tydligare klassklyftorna i det rika oljelandet Norge. Därtill har ”Upperdog” mitt i allt allvar ett starkt underhållningsvärde, mycket tack vare den polska stjärnskådespelerskan Agnieszka Grochowskas perfekta tajming och totala närvaro framför kameran.
Grochowska spelar en ensamstående mamma som rest till Oslo för att tjäna pengar, dels i köket på en asiatisk restaurang, dels som städerska och hundvakt. Sonen finns hos hennes föräldrar i Polen. Familjen hon arbetar hos har en vuxen adopterad son från Kina. Vad han till en början inte vet är att hans biologiska syster arbetar i restaurangen där polskan också jobbar.
Johnsen drar sig inte för en komplex intrig och får på ett suveränt vis ihop alla delarna utan att det verkar konstruerat. Hon ställer begrepp som underdog och upperdog på huvudet och lockar snabbt in åskådaren i det engagerande dramat, där vissa tematiska likheter finns med Lukas Moodyssons ”Mammut”.
Aktuella strömningar i samhället är också närvarande i danske modefotografen Nicolo Donatos regidebut ”Broderskap”. Här spelar Thure Lindhart, från ”Flamman&Citronen”, en ung homosexuell militär som tvingas lämna armén, söker sig till nynazister och förälskar sig i en kamrat, gestaltad av David Dencik. Att vara bög är en dödssynd bland danska nationalsocialister där måltavlan för deras våldsamma aktioner blir landets muslimer.
”Broderskap” är inte den första danska filmen i debatten om främlingsfientlighet. Härom året väckte en annan produktion uppmärksamhet och prisades på Göteborgs filmfestival. Dessvärre minskar antalet danska filmer på svenska biografer. Räddningen blir dvd men det innebär samtidigt att produktionerna sällan får samma genomslag och belysning som en biopremiär.
I det sammanhanget är det anmärkningsvärt att en av de svenska tävlingsfilmerna, Håkon Lius ”Miss Kicki”, ännu inte har funnit någon svensk distributör. Liu skrev huvudrollen direkt för Pernilla August och hittade snabbt den unge Ludwig Palmell som spelar hennes son Victor. Kicki lämnade sonen fyra år gammal hos sin mamma och utvandrade till USA. När Victor kommit upp i tonåren återvänder Kicki, lätt alkoholiserad, till Sverige och hoppas att en semesterresa till Taiwan ska föra dem samman.
Håkon Liu är en visuell begåvning. Hans film, särskilt avsnittet i Taiwan, har en egen ton som inte minst märks i den svala färgskalan. Palmell och de asiatiska skådespelarna ger August det nödvändiga motståndet. Men det tar för lång tid innan handlingen kommer upp i varv.
Med tanke på hur mycket rent dålig film som går upp på bio är det här snudd på skandal.
Premiär i slutet på månaden blir det däremot för ”Metropia”, Tarik Salehs märkliga, apokalyptiska sciencefictionanimation om en metro som fraktar arbetare runt hela världen. Den står ut, inte minst på grund av den för svensk film så avancerade formen, och kommer att väcka diskussion.
På turné med filmer utan biodistribution
källa: Filmnyheterna 2009-11-06 Jan Göransson
Håkon Liu och Ivica Zubak, två långfilmsdebutanter utan svensk biodistribution är just nu på Lübecks filmfestival.Foto: Jan Göransson
På turné med filmer utan biodistribution
distributionDe är båda två debuterande regissörer på festivalturné med sina just klara långfilmer. Däremot har varken Ivica Zubak eller Håkon Lius filmer någon biografdistribution. Filmnyheterna träffade dem i Lübeck.
Två unga hungriga långfilmsdebuterande filmregissörer har fått framträdande plats på pågående nordiska filmdagarna i Lübeck. Ivica Zubak, med bosniskkroatisk bakgrund, har gjort filmen ”Knäcka” för nästan inga pengar alls (700 000 kronor plus egna insatser) och norsktaiwanensika Håkon Lius rookiefilm ”Miss Kicki” som blev klar alldeles nyss. Men trots att filmerna är populära och efterfrågade på många filmfestivaler saknar båda filmerna svenska distributörer.
Terttioårige Ivica Zubak har gjort en film som är ett tragikomiskt drama där en artonårig kille (Filip Benko) ska veta hur han ska göra av sitt liv efter gymnasiet. ”Knäcka” är en historia om hur en ungdom går förlorad.
Varför ville du göra denna film?
- Jag har sett många talanger i betongförorter gå förlorade för att de inte vågade ta det viktiga steget att göra vad de egentligen ville med sina liv. I ”Knäcka” hamnar huvudpersonen Goran fel genom att han gjorde en god gärning. Och det är exakt vad som hände en kompis till mig en gång i tiden.
Varför började du göra film?
- När jag gick på gymnasiet så fick jag en filmidé, jag ville göra en krigsfilm men så blev det inte. En dag skolkade jag och hyrde fyra videofilmer – som man fick låna i fyra dagar för 44 kronor. Bland dem fanns Kieslowskis ”Frihet – den blå filmen” och den berörde mig djupt. Jag älskar musik och tyckte mycket om att dirigera skolkören, det var så häftigt att tänja på gränserna, få kören att ge allt, ja så att nästan rösterna sprack! Min första film som jag gjorde blev dålig och sen gjorde jag femton till och nu kan jag stolt konstatera att jag har producerat min första långfilm (”Foerteventura”) och även regisserat en (”Knäcka”).
Är det för att spara pengar som du själv agerar i dina egna filmer?
- Jag gillar verkligen att agera förutom att vara bakom kameran. I ”Foerteventura”, som är en dramaciencefiction, spelar jag en mentorroll medan i ”Knäcka” gör jag en mindre.
Jelena Mila, en av Balkans främsta skådespelerskor med fina insatser på bland annat Dramaten, spelar i ”Knäcka” Gorans mor.
Jelena Mila gör en mycket stark och rörande insats. Det verkar som du är mycket bra på att skildra kvinnor?
- Jag är uppvuxen med två systrar, min farmor tog hand om mig när mamma arbetade och när mamma blev arbetslös hade jag helt plötsligt fyra kvinnor omkring mig varje dag, plus grannarna som också till majoriteten bestod av kvinnor.
Varför är det så svårt att få din film distribuerad?
- Hittills har ingen distributör trott att den är tillräckligt kommersiell, men det tycker jag att den är. Ta till exempel Filip Benco, som spelar huvudrollen, som blivit värsta flickidolen. Han är med i tv-serien Andra avenyn och får varje månad 300 000 träffar på sin blogg
”Knäcka” har visats på Buff och Stockholm Filmfestival Junior, i Tjeckien och efter Lübeck ska Ivica Zubak åka till Finland och Paris med filmen.
 Håkon Liu och Ivica Zubak i Lübeck. Foto: Jan Göransson |
Filmnyheterna har tidigare skrivit om ”Miss Kicki”. Nu är det Lübecks tur att visa den svensktaiwanesiska rookiefilmen om den före detta flygvärdinnan som åker till Taipei för att hitta kärleken. När Filmnyheterna träffar Håkon Liu ska han alldeles strax introducera sin film i festivalpalatset.
Gillar du att åka på filmfestivaler?
- Ja, jag älskar det. Det är så kul att möta en publik som är så filmälskande och dessutom får jag träffa många andra filmare.
Är det något speciellt att komma till Tyskland, tycker du? I det här landet gillar man verkligen svensk film.
- Här är det extra stort intresse för Pernilla August, som spelar Miss Kicki. För att få folk att se filmen räcker det med att säga att hon spelar huvudrollen.
Filmen blev mycket väl mottagen i Pusan i Sydkorea. Direkt efter Lübeck åker Håkon till festivalen i Mannheim-Heidelberg, därefter Stockholms filmfestival. På samtliga festivaler tävlar filmen.
Snart har filmen premiär i Taiwan. Hur gick promotionsturnén där?
- Det var helt galet. Det är ett otroligt stort intresse för filmen. Det var tv-intervjuer och plåtningar från morgon till kväll i en hel vecka!
Hur är det att göra en sådan här film för så lite pengar (tio miljoner kronor)?
- På många sätt var det väldigt tungt men å andra sidan har jag försökt jobba med sådant som inte kostar pengar, till exempel trovärdiga relationer, stämningar och stora känslor.
Men än har filmen ingen svensk distributör?
- Först koncentrerar vi oss på premiären i Taiwan som äger rum den 4 december. Under tio dagar, när Stockholm filmfestival pågår, så kan vem som helst hyra filmen på Telias IP-portal, som är till för att uppmuntra filmer utan biografdistribution. Man kan till och med rösta på den där. Jag ser ingen motsättning i att vi testar fler fönster samtidigt och förhoppningsvis tycker den potentiella distributören likadant.
Nordiska filmdagarna, de 51:a i ordningen, pågår fram till söndagen 8 november.
Fyra svenska nomineringar till European Film Award
källa: Filmnyheterna 2009-11-09 Fredrik Zillén
Både Tomas Alfredson och Noomi Rapace har chansen att vinna ära och en statyett vid European Film Award.
Foto: Patrik Bernhardt & Fredrik Zillén
Fyra svenska nomineringar till European Film Award
Fyra svenska nomineringar blev resultatet när filmerna med chans att vinna vid den europeiska motsvarigheten till Oscarsgalan, European Film Award, presenterades i helgen.
Tomas Alfredsons ”Låt den rätte komma in” är av de sex filmer som nominerats i kategorin Bästa europeiska film när alla nominerade till European Film Award nu presenteras. Dessutom är Johan Söderqvist nominerad för musiken i samma film.
Även ”Män som hatar kvinnor” är nominerad i två klasser. Här är det danske Jacob Groth som är nominerad i klassen Bästa musik och Noomi Rapace är nominerad till priset för bästa kvinnliga skådespelare för sin insats som Lisbeth Salander.
Så finns det även andra svenskar inblandade i de nominerade filmerna. Till exempel har Joakim Sundström och Linda Forsén jobbat med ljudet i brittiska ”Fish Tank” som är nominerad i tre klasser (läs mer: ”Svenska i huvudtävlan”).
Filmen med flest nomineringar är den franska “Un Prophete” i regi av Jacques Audiard som finns med i klasserna: Bästa film, Bästa regi, Bästa manliga skådespelare, Bästa manus, Bästa foto samt priset Prix D’Exellence för sin ljuddesign.
Vilka filmer som vinner avgörs genom röstning av de cirka 2 000 medlemmarna i EFA. Resultatet presenteras vid filmgalan i Tyskland den 12 december.
De nominerade filmerna är:
Bästa europeiska film
“Låt den rätte komma in”, Sverige
Regi: Tomas Alfredson
“Fish Tank”, Storbritannien
Regi: Andrea Arnold
“Un Prophete” (A Prophet), Frankrike
Regi: Jacques Audiard
“The Reader”, Tyskland, Storbritannien
Regi: Stephen Daldry
“Slumdog Millionaire”, Storbritannien
Regi: Danny Boyle
“Das Weisse Band” (The White Ribbon), Tyskland, Österrike, Frankrike, Italien
Regi: Michael Haneke
Bästa regi
Pedro Almodóvar för “Los Abrazos Rotos” (Broken Embraces)
Andrea Arnold för “Fish Tank”
Jacques Audiard för “Un Prophete” (A Prophet)
Danny Boyle för “Slumdog Millionaire”
Michael Haneke för “Das Weisse Band” (The White Ribbon)
Lars von Trier för “Antichrist”
Bästa manliga skådespelare
Moritz Bleibtreu i “Der Baader Meinhof Komplex”
Steve Evets i “Looking for Eric”
David Kross i “The Reader”
Dev Patel i “Slumdog Millionaire”
Tahar Rahim i “Un Prophete” (A Prophet)
Filippo Timi i “Vincere”
Bästa kvinnliga skådespelare
Noomi Rapace i “Män som hatar kvinnor”
Penélope Cruz i “Los Abrazos Rotos” (Broken Embraces)
Charlotte Gainsbourg i “Antichrist”
Katie Jarvis i “Fish Tank”
Yolande Moreau i “Seraphine”
Kate Winslet i “The Reader”
Bästa manus
Jacques Audiard & Thomas Bidegain för “Un Prophete” (A Prophet)
Simon Beaufoy för “Slumdog Millionaire”
Gianni di Gregorio för “Pranzo Di Ferragosto” (Mid-August Lunch)
Michael Haneke för “Das Weisse Band” (The White Ribbon)
Bästa foto
Christian Berger för “Das Weisse Band (The White Ribbon)
Anthony Dod Mantle för “Antichrist” & “Slumdog Millionaire”
Maxim Drozdov & Alisher Khamidkhodzhaev för “Bumazhny Soldat” (Paper Soldier)
Stéphane Fontaine för “Un Prophete” (A Prophet)
Bästa musik
Jakob Groth för “Män som hatar kvinnor”
Johan Söderqvist för “Låt den rätte komma in”
Alberto Iglesias för “Los Abrazos Rotos”
Alexandre Desplat för “Coco avant Chanel” (Coco Before Chanel)
Prix D’Exellence 2009
Francesca Calvelli för klippningen av “Vincere”Catherine Leterrier för kostym i “Coco avant Chanel” (Coco Before Chanel)
Waldemar Pokromski för make up & hår i “Der Baader Meinhof Komplex”
Brigitte Taillandier, Francis Wargnier, Jean-Paul Hurier & Marc Doisne för ljuddesign i “Un Prophete” (A Prophet)
Läs mer:
www.europeanfilmawards.eu/
”Det enda rationella” prisad i Lübeck
Jörgen Bergmarks film ”Det enda rationella” belönades med NDR Award under nordiska filmdagarna i Lübeck. Även Erik Gandinis ”Videocracy” uppmärksammades i helgen och tilldelades juryns specialpris på Sheffield Doc/Fest.
För första gången på fem år vann en svensk film det stora huvudpriset NDR Award (Norddeutscher Rundfunk) under de nordiska filmdagarna i Lübeck. Jörgen Bergmarks ”Det enda rationella” tog hem segern och 12 500 euro i konkurrens med 16 andra spelfilmer.
 Regissören Jörgen Bergmark fick ta emot det stora huvudpriset i Lübeck för filmen "Det enda rationella". Foto: Sigurd Moe Hetland |
“What is one of our deepest fears? That our dream of everlasting love could come to an end one day. An affair puts two befriended couples to the test. In an attempt to save their lifelong love, they try to find "a sensible solution" to their problem: an apartment-sharing community in which feelings are discussed, managed and lived openly. After all, one is grown up. In a surprisingly honest and consequent manner, the film accompanies the utopia of two couples who desperately try to do everything right. Great actors who are unafraid of direct and vulnerable moments lead us through a story that is both crazy and very close to real life. A film in which four people fight for their love: yesterday's, today's and tomorrow's.”
“Det enda rationella” är producerad av Helena Danielsson (Hepp Film) och manuset är skrivet av Jens Jonsson. Filmen hade svensk premiär den 25 september och distribueras av Nordisk Film.
Läs mer om Nordische Filmtage
På engelska Sheffield Doc/Fest fick Erik Gandinis film ”Videocracy” juryns specialpris.
”Videocracy” gick upp på svenska biografer den 28 augusti och distribueras av Folkets Bio.
www.sheffdocfest.com
cph:dox idag
Mandag d. 9. - Idag på CPH:DOX
The Yes Men går til kamp mod den multinationale verdensorden kl. 19.00 i Grand - Mød dem efter filmen!
De to instruktører Andy Bichlbaum og Mike Bonanno, der tilsammen udgør The Yes Men, mestrer mediestunts med politisk bid som ingen andre. I deres seneste angreb på den multinationale verdensorden, 'The Yes Men Fix the World', går de længere end fantasien rækker. Iført deres corporate alter egoer begynder The Yes Mens både øjenåbnende og undergravende rejse gennem CEO America, hvor de både får fremstillet idéen om lys produceret af menneskefedt og den ultimative beskyttelses-boble-dragt, der kan yde modstand mod enhver form for angreb, det være sig kemisk, eksplosivt eller naturkatastrofisk.
Efter filmen vil The Yes Men stille op til en snak om humor og aktivisme. Hvem ved, måske endda iført en stor, guldfarvet dildodragt?
Billetter kan købes i Grand.
Se Vincent Moons to fantastiske film om REM kl. 21.30 i Grand
Stipe & Co. dropper øvelokalet og inviterer i stedet et udvalgt publikum af familie, venner og fans indenfor til fem aftener med live-versioner af 11 nye sange. 'Accelerate' hedder albummet, bandet R.E.M, og i Vincent Moons 'Six Days' følger vi forsanger Michael Stipe på og bagom scenen i interviews, hvor hans politiske bevidsthed og holdninger kommer til udtryk. I opfølgeren 'This Is Not A Show' er vi med til bandets fem eksklusive live-shows fra Olympia Theater i Dublin, hvor de spillede deres nye materiale, før det overhovedet var udgivet. Stipe kalder oplevelsen 'an experiment in terror', og med sine digitalt distortede, sort/hvide, knastørre billeder giver Moon indholdet dets rette eksperimenterende form.
Billetter kan købes i Grand.
Med Olafur Eliasson på arbejde kl. 19.00 i DOX:CLUB
Olafur Eliassons værk er eksperimenterende i en næsten videnskabelig forstand. Men det har samtidig en umiddelbar, menneskelig appel, som har gjort den nytænkende islænding til en af samtidskunstens internationale superstars. 'Seeing Space' giver et unikt indblik i en kreativ begavelse ud over det usædvanlige og følger Eliasson i årene 2004-2009 under det krævende arbejde med blandt andet de kunstige vandfald i New York og den store 'Take Your Time'-udstilling på MoMA sidste år.
Billetter kan købes på CPH:DOX' hjemmeside.
”Rembrandts anklagelser” av Peter Greenaway
Filmrecensioner
”Rembrandts anklagelser”
Publicerat i DN 2009-11-06 06:00
De män som porträtteras i målningen ses som skenheliga rovdjur.
- http://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/rembrandts-anklagelser-1.988906
-
Titel: ”Rembrandts anklagelser”
-
Kategori: Dokumentär
-
Regi: & Manus: Peter Greenaway
-
Längd: 1 tim 26 min (från 7 år)
För att hänga med i en film av Peter Greenaway borde man helst vara konsthistoriker, men gärna också kunskapsteoretiker och schackspelare. ”Tät på gränsen till obegriplig” tyckte i alla fall min kollega på denna sida i sin recension av ”Nattvakten”, Greenaways iscensättning av Rembrandts berömda målning med samma namn, som hade premiär förra veckan.
Som på beställning kommer därför ”Rembrandts anklagelser”, en dokumentär filmessä där Greenaway helt enkelt likt en annan Al Gore ställer sig att föreläsa om Rembrandts målning – och av bara farten förklarar sin egen film om verket.
Och det blir riktigt underhållande. För här har Greenaway placerat sig själv i centrum, alldeles bokstavligen i det gyllene snittet, i form av ett slags talking head inne i en tv-liknande ruta. Ibland spränger han till och med in rutan i de tavlor han talar om, med sig själv plötsligt vackert belyst i rembrandskt ljus: vadå, tycks han fråga, även filmmediet är väl ljusmåleriets konst?
Utifrån denna magnifika självcentrering driver han sedan sin högst subjektiva tes: att Rembrandts ”Nattvakten” är en historia om sammansvärjning och mord, ja en enda stor anklagelseakt mot sin samtid, i form av en bildgåta. Alltså inleds nu en jakt på ledtrådar och bevis, som vore målningen föremål för en brottsplatsundersökning.
I de män som porträtteras i målningen ser vi alltså knappast något uppsluppet gäng på väg till en jakt utan en samling skenheliga rovdjur. En herrklubb som gärna sponsrade barnhem, men samtidigt utnyttjade barn sexuellt: goda representanter, menar Greenaway, för det dåtida Amsterdam, ett av dåtiden finansiella och politiska maktcentra.
Men tro inte att åskådaren eller nutiden slipper undan. De flesta numera är visuellt obildade, slår Greenaway fast, och spänner ögonen i oss. Vi lever i en tid som övervärderar ordet, därför också vår usla filmkonst.
Que? Men han själv då? Här står han ju i en film – och talar, talar, talar. Hamnar han då inte själv, vare sig han vill det eller inte, på andra sidan skranket: bland de horder av uttolkare som bildvärlden inte kan vara utan.
Alltså sitter man där och undrar: driver Greenaway med oss? Driver han med CSI-hjältens jakt på empiriska data, Dan Browns konspirationsteoier, Al Gores pedagogiska retorik? Driver han med allas vårt tolkningsraseri?
Svårt att säga. Men det funkar. Om inte annat för att karln, som sagt, är ovanligt begriplig denna gång. Dessutom med sin sarkastiska humor stundtals riktigt rolig.
Maaret Koskinen
Göteborg International Film Festival öppnar Skövde filmfestival
Imorgon klockan sex kör den sextonde filmfestivalen i Skövde igång. Den
hemliga premiärfilmen är framtagen i samarbete med Göteborg International Film Festival.
Samarbetet med Göteborg International Film Festival och Skövde filmfestival
har flera år på nacken och är i dag en del i GIFF:s regionala arbete.
Årets hemliga premiärfilm är ”(..) en underbar film (..) ett drama fullt av
mänsklig värme och med ett lyhört och nyanserat skådespeleri (…)” skriver
man i Skövdes program.
– Filmen har tyvärr inte svensk distribution, därför känns det roligt att
kunna erbjuda den till en publik på det här sättet, säger Paula Wahlbom,
projektledare för GIFF:s regionala verksamhet.
Senare i veckan, på torsdag, återkommer Göteborg International Film Festival
med programpunkten ”Pyskologer tittar på film”, där Jonas Mosskin leder ett
psykologiskt vinklat samtal kring Lars von Triers Antichrist. Ett inslag som
blev mycket populärt under göteborgsfestivalen 2009.
På söndag ger sig Göteborg International Film Festival dessutom ut på turné
– med en festivalfilm från 2009 i bagaget – med start i Lidköping den
(8/11), för att sedan dra vidare till Capitol i Göteborg (11/11), Skärhamn
(15/11) och Härryda (24/11). Filmen som visas är kanadensiska The
Necessesities of Life av Benoît Pilon.
I manusstjärnornas oglamourösa värld – från Beck till Slumdog Millionaire: veckans Kino
Möt svensk kriminalfilms främsta power couple: Rolf och Cilla Börjlind. Tillsammans har de skrivit manus till hela 26 stycken Beckfilmer, men också tv-serien ”Morden”, som började visas på SVT i veckan. För Kinos Sara Lundin berättar de om den våldsamma sverigebilden i Beckfilmerna, och hur man orkar variera repliker om stänkare år ut och år in.
Efter att ha belönats med en Oscar för sitt manus till ”Slum Dog Millionaire” är Simon Beaufoy en av världens största manusstjärnor. Han förklarar varför det aldrig kommer att bli någon uppföljare på filmen. Och hemligheten bakom ett bra manus - livserfarenhet.
Dessutom försöker Kinos reporter Peter Hansson vinna en manustävling för barnfilm. Han tar hjälp av Jujja Wieslander (”Mamma Mu”) och Marianne Strand (”Pirret”) som lär honom allt han behöver veta om hur man visar respekt för barn och hämtar inspiration från Tarkovskij.
Veckans klassiker är den amerikanske författaren Millard Kaufman, som skrev filmer för MGM under Hollywoods glansdagar, men som också var med om den brutala häxjakten på kommunister. Han berättar om dagen han blev uppkallad på chefens kontor för att skriva på sin uppsägningsansökan.
Programledare: Roger Wilson
lyssna igen:
http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramID=3051
jobba som volontär på Göteborgs filmfestival
Lust att jobba som volontär på festivalen? Titta in på länken nedan för information kring förmåner och hur du anmäler intresse.
http://www.giff.se/publik/info/volontar.html
gender - queer - medier
Det kommer att finnas föredrag kring queer studies, performativitet, doing gender,
intersektionalitet, diskursanalys och popkultur.
kolla in programmet här:
http://www.gender-queer-medien.de/
queer cinema
har gett ut en bok till Hamburg Gayfilmfestivals 20-års jubileum. Det som egentligen
bara skulle bli en liten bok har blivit ett mastodontverk som ger en jättebra överblick
över utvecklingen från gay och lesbian film festivals till queer programming.
Boken, som innehåller ett rikt bildmaterial, vimlar av spännande artiklar av bl a
Monika Treut, Angelina Maccarone, John Greyson, Gwen Haworth, Barbara Hammer och Jochen Hick.
Läs tyska skulle man vilja rekommendera när man ser denna härliga bok.
http://www.lsf-hamburg.de/das-festival/bildschoen-das-buch.html
DocLounge goes utrikespolitik 10 nov i Lund
"Succén fortsätter. Över 300 personer trotsade snålblåsten och kom till Doc Lounge i tisdags och det var hemskt trevligt. I går kom första snön och nu mer än nånsin behöver vi värme och kärlek. Kom och dela den med oss på tisdag. Bar, mingel och livemusik av trion Ullan från 19.00. Sen lite kontroversiell film vid 20.00 . Det kanske hettar till... i biostolen, myssoffan, baren, garderoben, logen...
DEFAMATION (2009, Israel, engelsk tal, delvis engelsk text)
REGISSÖR:Yoav Shamir
LIVEBAND: Trion ULLAN( orgel, gitarr och saxofon) smörjer ditt mingel och umgänge från öppning till filmstart.
TID: Insläpp 19.00 Filmen börjar 20.00
ENTRÉ: 60kr
Regissören Yoav Shamir, som själv är av judisk härkomst från Israel, reser runt i världen och ställer frågan: Vad är antisemitism och existerar den fortfarande?
Som en israelisk Michael Moore reser Shamir för att ta reda på om antisemitismen fortfarande är lika stark som tidigare i historien. Han reser till New York och intervjuar företrädarna för Anti Defamation League. ADL är en organisation som samlar in bevis på antisemitiska uttalanden och övergrepp mot judar. Shamirs kamera registrerar, som en fluga på väggen, alla sekvenser och diskussioner som kanske inte var menade att fastna på film. Han följer även en Israelisk skolklass som besöker koncentrationslägren i Polen, samt intervjuar kontroversiella författare som Norman Finkelstein mfl. Filmen ger en oerhört spännande inblick i både judarnas situation idag, Israels politiska ställningstaganden, samt historiens fasansfulla förflutna.Yoav Shamir deklarerar i början av filmen att han själv aldrig stött på antisemitism, det är därför ämnet intresserar honom.
Filmen har väckt enorm uppmärksamhet på alla festivaler den visats. Många bloggar och artiklar världen runt både hyllar och kritiserar denna dokumentär.
Varmt välkomna!"
Screening the past
Vreni Hockenjos som disputerade i Stockholm om Strindberg and Visual Media har nu, tillsammans med Stephen Donovan, varit redaktör för senaste numret av nättidskriften Screening the past. Det aktuella numret handlar om den koloniala filmen Rose of Rhodesia - som även finns att se här!
"The Rose of Rhodesia (1918) by Harold M. Shaw is one of the earliest remaining feature films shot in Africa. Issue #25 of Screening the Past offers the first critical assessment of the film that until recently was thought lost. Essays by specialists in an array of fields situate the film in the context of South African cinema history, silent film conventions, performance styles, popular literature, imperialism, and political struggle in Zimbabwe today. Guest-edited by Stephen Donovan and Vreni Hockenjos, and in collaboration with the Nederlands Filmmuseum, this special issue includes a streamed version of the restored print of The Rose of Rhodesia with new music by Matti Bye and Kristian Holmgren."
filmfrosseri i ny tidskrift
http://montages.no/
norska webbtidningen montages om film bjuder på en mängd olika teman: från Antichrist, Apan,
Buffy, Coppola, Fanny & Alexander till Verfremdungseffekt:
lästipps:
http://montages.no/2009/11/begrepet-verfremdungseffekt/
http://montages.no/2009/10/flerstemt-maktanalyse-intervju-med-natalia-almada/
flm #7 kulturtidskrift om film
från www.flm.nu
Nummer 7 finns ute i butik 6 november.
Beställ nu och få tidningen direkt i brevlådan.
Ett svenskt filmdecennium går mot sitt slut. Det måste kartläggas!
Med hjälp av Sveriges filmkritiker väljer och vrakar vi i ett gånget årtioende och röstar fram 00-talets bästa filmer.
Kring millennieskiftet pratade alla om ettor och nollor. Några konventionella dv-långfilmer senare kom uppståndelsen av sig. Jonas Holmberg hittar digitala revolutionärer bland modebloggare och mobilfilmare i Västerås.
Får bara vita heteros plats i svensk film? Hynek Pallas vill öppna dörrarna till ett instängt filmrum.
Elise Karlsson ger Tre solar en andra chans, André Johansson träffar årtioendets filmperson, Karl Palmås känner Gitarrmongot in på bara huden, Charlotte Wiberg känner igen det opiffiga Malmö i Henrik Möllers kortfilmer, med mycket mera.
till alla Stockholmare: (från FB)
"FLM:s höstnummer firas bäst på Pet Sounds Bar i Stockholm, onsdagen den 11 november. Mike Downey och Don Simon från skivbolaget Astor Bell spelar skivor. Mike lovar indiepop och cozy electronic medan Simon står för trivseltechnon. Kom dit klockan 19 och stanna till 01, det blir roligt!
Vi jobbar också på en tio minuter lång överraskning, håll utkik klockan 21 (lovar ingen filmintresserad blir besviken)!
I det nya numret av FLM kartlägger vi ett svenskt filmdecennium. Vad blev det av 00-talet? Sveriges filmkritiker röstar och resonerar, Elise Karlsson ger Tre solar en andra chans, André Johansson träffar årtiondets filmperson och Karl Palmås känner Gitarrmongot in på bara huden. Med mycket mera.
Läs mer på www.flm.nu som vanligt.
Ses där alla fina filmfans!"
Att wallraffa i Blackface?
Faktum är att han lyckats avslöja hur mycket rasistiskt tänkande som bubblar under ytan i Tyskland. Här blir Gayatri Spivaks argumentation intressant som frågar i vilken mån de marginaliserade i samhället kan få gehör. Fanns inte ngn afrotysk eller ngn svart invandrare man hade kunna fråga? Jo, absolut! Det finns massor med böcker och artiklar skrivna av afrotyska forskare och debattörer. Frågan är bara vem som får gehör för sina erfarenheter. Och det blir de som har diskursivt kapital - som Wallraff. Historien påminner lite om den svenska journalisten från Djursholm eller Östermalm som flyttade till Tensta för att sen publicera sina erfarenheter från "mörkrets hjärta" i en bok - fast man hade kunnat fråga alla Tenstabor om sina erfarenheter.
Men den andra viktiga frågan är om Wallraffs metod egentligen är berättigad. Kolla in Spike Lee's Bamboozled eller Melvin Van Peeble's Classified X för att se att det faktiskt inte är första gången en vit använder Blackface - och att Blackface faktiskt har en lång rasistisk tradition. Samtidigt är saken mera komplicerad. Medan maskeraden hela tiden varit uppenbar i Blackface traditionen - alla i publiken visste att artisterna på scen var vita EGENTLIGEN - så saknas denna distansiering i Wallraffs metod. Han vill åstadkomma fullständig mimikry, dvs hans maskerad ska inte synas.
I alla fall har Wallraffs metod vållat en hel del kritik i de tyska medierna.
för en okritisk rapportering:
http://svt.se/2.22620/1.1751399/gunter_wallraff_bakom_masken
http://www.youtube.com/watch?v=C45g3YP7JOk
Blackface montage ur Spike Lee's Bamboozled
Noah Sow, afrotysk debattör, har kritiserat Wallraffs metod i en intervju.
Under Halloween har hon i stället klätt ut sig i Whiteface - till en Günter Wallraff.
läs mer (på tyska) på Noah Sows blogg http://www.noahsow.de/blog/?p=1743
Mest sedda svenska dokumentären på 30 år
2009-11-03 Susanne Roger
Farah Diba och Nahid Persson Sarvestani.Foto: Folkets Bio
Mest sedda svenska dokumentären på 30 år
Efter helgens visningar har "Drottningen och jag" lockat fler biobesökare än någon annan svensk dokumentär de senaste 30 åren.
Nu slår Nahid Perssons dokumentärfilm ”Drottningen och jag” publikrekord – när det gäller svensk dokumentärfilm vill säga. Inte sedan Stefan Jarls "Ett anständigt liv", som hade premiär 1979 och med totalt hela 302.356 besök, har en svensk dokumentärfilm haft så höga publiksiffror. "Drottningen och jag" har i dagsläget setts av 38.169 personer. Redan i maj skrev Filmnyheterna att det var den näst mest sedda dokumentärfilmen under 2000-talet, i topp låg då Anders Wahlgrens ”Sigrid & Isaac” (37.108 besök). Men den filmen får nu se sig omsprungen av ”Drottningen och jag”.
Katrina Mathson, Folkets Bio, vilken publik har ”Drottningen och jag” lockat?
- Det är ju självklart människor som är intresserade av Iran, både anhängare och motståndare. Sedan är det människor, framför allt kvinnor, som växte upp under Farah Diba-tiden. Men jag tror också att Nahid Persson drar publik eftersom hon är välkänd bland annat för filmen ”Prostitution bakom slöjan”.
Ett tag försvann "Drottningen och jag" från repertoaren, varför tog ni bort den?
- Det var helt enkelt för trångt på biograferna. Sedan la vi in den igenom eftersom vi ansåg att den hade ytterligare publikpotential.
När anser ni som distributör att en dokumentärfilm ”lyckats”?
- Nja, lyckats … men när publiksiffrorna är runt 10 000 anser vi att det är ganska bra. Men biostatistiken är ju inte helt rättvis, varken när det gäller dokumentärfilm eller spelfilm. Det finns ju andra fasta visningar på biograf, till exempel skolbiovisningar, som inte syns i statistiken.
Har den visats i hela landet?
- ”Drottningen och jag” har visats på 81 orter över hela Sverige – alfabetiskt från Angered till Östersund. Både 35 mm och digitala kopior.
”Drottningen och jag” hade premiär 13 februari 2009 och distribueras av Folkets Bio.
Agnes stränder
för alla som inte hört mig lovorda Agnès Vardas senaste film, "Agnes stränder":
denna filmiska essä om minnen, konstnärlig kreativitet, liv och kärlek rekommenderas varmt!
Den vimlar av fantasifulla bildidéer, är klok och samtidig rolig! Skulle man kunna tänka
sig Ingmar Bergman klä ut sig till en potatis? Det gör Agnès Varda med sina 80 år - med en härlig självironi!
Filmen visas just nu på Folkets Bio.
Kim Longinotto
Filmaren som aldrig ger sig
Filmaren Kim Longinotto stänger inte av kameran ens när verklighetens smärta blir gränslös. Hon tror stenhårt på att film kan göra skillnad. Att dokumentärer får ta stor plats i TV är ett viktigt led i kampen, menar hon.
läs vidare här:
http://www.filmotv.se/artiklar/?id=166
Nordiska filmdagar i Lübeck
http://www.luebeck.de/filmtage/de/programm/movie/list/2009/countries.html
Lost films
https://www.lost-films.eu/
"LOST FILMS is a new internet portal aimed at collecting and documenting
film titles, which are believed or have been declared "lost". The
ARCHIVE currently contains over 3500 entries, a number of which are
extensively illustrated with surviving documents contributed by archives
and individuals worldwide. The IDENTIFY section contains images and
short video clips of around 50 unknown or unidentified films, which face
the danger of also becoming lost if not identified by members. The aim
of LOST FILMS is not to produce a definitive list of lost films but to
provide a platform where members can frequently - and freely - exchange,
add and update information."
2000-talets bästa svenska filmer
källa: filmnyheterna.se
2009-10-30 Fredrik Zillén
”De ofrivilliga” är den bästa svenska film som gjorts under 00-talet. Det menar i alla fall 26 av Sveriges tyngsta filmkritiker när de fått frågan av filmtidningen Flm. Filmnyheterna låter dig säga vad du tycker.
Och så här ser tio-i-topp-listan för Bästa svenska filmerna under 2000-talet om man slår ihop de tillfrågade kritikernas svar:
1. De ofrivilliga (Ruben Östlund, 2008)
2. Sånger från andra våningen (Roy Andersson, 2000)
3. Lilja 4-ever (Lukas Moodysson, 2002)
4. Låt den rätte komma in (Tomas Alfredson, 2008)
5. Du levande (Roy Andersson, 2007)
6. Tillsammans (Lukas Moodysson, 2000)
7. Darling (Johan Kling, 2007)
8. Farväl Falkenberg (Jesper Ganslandt, 2006)
9. Det nya landet (Geir Hansteen Jörgensen, 2000)
10. Lasermannen (Mikael Marcimain, 2005)
Att ”Lasermannen”, som aldrig gick på bio, ändå fick vara med förklarar tidningen på sin blogg med att det kändes trist att diskvalificera den på grund av ”fel” fönster. Hur kritikerna resonerade kring sina val presenteras i nya numret av Flm som kommer nästa vecka.
Andra förslag är välkomna i kommentarerna.
Här kommer du till röstningssidan!
Radar - International Independent Film Festival Hamburg
Ale Dumbsky som är grundare för independent skivbolaget Buback records har tillsammans med en kompis startat sin egen filmfestival. Här är deras "mission":
Program etc hittar ni här:
http://www.radarhamburg.com/en/program/09_021109.html
"The development of independent movies accelerated by the digital medium has enabled filmmakers to produce at tremendously low costs. As a consequence there are loads of good features that are sometimes produced by people without having attended film academies, acting courses or script clinics. Unfortunately, most of them never make it to the big screen, to TV or to a DVD release, because established institutions are overrun by the mass of productions.
RADAR HAMBURG´s mission is to kick that door wide open for small and independent productions. RADAR will screen about 100 films from 2nd to 7th November 2009, which will compete in the traditional categories: Fiction, Documentaries, Shorts, Art and Animations. It is no coincidence that the quarter St Pauli has been chosen as the main location. On the one hand it is probably the most famous red lights district with a perfect mix of clubs, bars, concert halls and theaters, and on the other hand it is a melting pot and home for people from all over the world. Last but not least many stars like The Beatles started their career on the Streets of St. Pauli.
The founders Boris Castro and Ale Dumbsky are well-equipped activists that are promoting RADAR HAMBURG with a bright variety of know-how. Castro worked as a traditional businessman in many fields and gathered worldwide contacts and experiences. He started working as an author in 2002 and has produced documentaries since 2005. He experienced the festival circuit as well and had been recently awarded for his feature "Slippin Into Darkness". Dumbsky went through the early School of Punk Rock and made his benefits with a record label and as a publisher. He has organized screenings of rare old and fresh new features for many years.
RADAR HAMBURG is creating a professional environment for visiting filmmakers and a visual adventure for the audience, which put the movie city Hamburg on to another level."
