filmvetare

Det är som lite småljummen politisk satir som "The Ghost Writer" fungerar bäst. Berättelsen om hur en spökskrivare plötsligt kastas in i storpolitisk dramatik när han ska rädda en före detta brittisk premiärministers havererade självbiografiprojekt.

Ewan McGregor spelar spökskrivaren och Pierce Brosnan den väldigt Tony Blair-liknande ex-premiärministern. Likheter som förstås blir ännu mer påträngande när filmens politiker kritiseras för sina förhastade beslut i kriget mot terrorismen. Det blir lite vältajmat finlir mellan de två och Kim Catrall och Olivia Williams.

Som politisk thriller, vilket filmen försöker vara då och då, är däremot de logiska luckorna alldeles för stora och tomma. Bland annat så funkar det faktiskt inte 2010 att hitta de avgörande ledtrådarna till filmens mysterium genom fyra snabba googlingar. Det är för mycket av en quick-fix. (Dessutom xx +xx-googlingar enligt min kollega Jonas Holmberg. Det hade jag missat. Men vem använder sådana fortfarande? Och hur kommer vi att se på googlefilmgenren om några år när vi inte hyser den tilltro till sökmotorer som åtminstone manusförfattare verkar göra idag?)

Då är nästan anspelningarna på Polanskis egna liv i filmen intressantare. Som när den jagade premiärministern inser att han inte kan lämna USA utan att bli utlämnad till internationella brottmålsdomstolen i Haag. Lite som Polanskis egen tillvaro, fast tvärtom alltså. Polanski har ju noga aktat sig för att åka till USA eftersom han har en dom för sexuellt umgänge med minderårig som väntar på honom där. Det är den som eventuellt kommer att verkställas om Schweiz bestämmer sig för att utlämna honom till USA. Här i Cannes är däremot Polanski inte. Något som den svenska distributören skickade ett extra mail och påpekade för någon vecka sedan. Bara för säkerhets skull, så alla säkert fattade.

(en rolig grej är dock att Polanski eventuellt skapar en ny genre i och med den här filmen gps-deckaren. Som förresten är inhöljd i ogenerad bmw-produktplacering i den här filmen)

Roger