filmvetare

I morgon (fredag) går Johan Jonasons debutfilm "Behandlingen" slutligen upp på bio. Filmen hade sin svenska premiär, under titeln "Guidance" (för övrigt en mer passande titel), för snart ett år sedan då den tävlade om nordiska filmpriset på Göteborg International Film Festival. "Behandlingen" fick då se sig slagen av finska "The Visitor" men kunde i min bok hemskt gärna fått priset. Så bra är den nämligen. Ska bli oerhört intressant att se hur många besökare den får under sin första helg. "Behandlingen" har efter mycket om och men fått distribution via Folkets Bio som låter filmen gå upp i Stockholm (två biografer), Göteborg, Malmö, Lund, Uppsala, Umeå, Uddevalla, Visby, Tollered och Västerås.

För nästan exakt två månader sedan hade Petra Revenues debut "Karaokekungen" svensk premiär. Det stilistiska experimentet om killen som tror sig hitta kärlek genom att imitera Elvis sågs av i  runda tal 50 personer första helgen. "Karaokekungen" kan man ha skilda åsikter om, och det hade man, men att publiken ratar en film så totalt enbart på grund av några negativa kritiker är inte den vanliga gången. Det är istället mycket ”skräp” som får enorma publiksiffror. "Karaokekungen" distribuerades av Nordisk Film och gick upp på SF:s biografer. Programmerar man en films premiär på till exempel en biograf som Rigoletto 5 (66 platser) talar man dock ganska tydligt om att man inte riktigt tycker det är något att satsa på.

"Behandlingen" och "Karaokekungen" är två av de fem filmer som producerats inom Rookie-satsningen. Nyheten om Rookie släpptes under brinnande filmfestival i Göteborg 2007 och entusiasmen var stor. Äntligen skulle det satsas på ett kreativt sätt på ny spännande svensk film, där själva grundförutsättningen var att den skulle vara experimenterande och nytänkande. I programförklaringen stod:

”ROOKIEFILM ska vitalisera svensk film genom att tillföra ny kreativitet och energi. Produktionerna ska präglas av stort mod, nyskapande och egensinnighet.

ROOKIEFILM ska vara ett internationellt synligt koncept med hög profil, egg, tydligt berättaruniversum och starka historier som är fast förankrade i vår samtid berättade med en stark personlig röst.

ROOKIEFILM vänder sig till första- och andragångsregissörer (långfilm) som vill berätta historier med starka drivkrafter där det verkligen är något som står på spel. Filmerna skall präglas av ett personligt uttryck och öppna för nya tankar, former och berättartekniker.

ROOKIEFILM har en tydlig publik ambition. Målet är att väcka intresse hos publik och media utomlands och i Sverige.

ROOKIEFILM är ett fristående initiativ som finansierar fem filmer åt gången utan bestämd tidsram. Parterna för varje omgång är givna.

Den första omgången av ROOKIEFILM finansieras av Film i Väst, Svenska Filminstitutet, Filmpool Nord, Sveriges Television och Nordisk Film som åtagit sig att distribuera de ingående filmerna nationellt och internationellt.”

Två saker är värda att highlighta i ovanstående:
1. ROOKIEFILM har en tydlig publik ambition. Målet är att väcka intresse hos publik och media utomlands och i Sverige
2. (…) och Nordisk Film som åtagit sig att distribuera de ingående filmerna nationellt och internationellt.

Låter ju strålande. För självklart förväntar man sig att den publika aspekten och distributionen av filmerna är oerhört noga genomtänkt när man satsar 10 miljoner (till största delen offentliga medel) styck på den här typen av debutfilmer. Redan formuleringarna ”stort mod”, ”nyskapande”, ”nya tankar, former och berättartekniker” tänder ju röda varningsglampor när det kommer till distribution och publik och kreativt tänkande behövs såklart också här.

Men. Saken är ju den att det inte längre finns någon genomtänkt disitributionsmodell för Rookiefilmerna. Nordisk film är inte längre med i samarbetet (trots att det fortfarande står så på Film i Västs hemsida) och det är upp till de enskilda producenterna att fixa distribution. Nu senast väckte Rookiefilm nummer tre – Håkon Lius oerhört fina "Miss Kicki"– uppmärksamhet när den visades via en betaltjänst parallellt med att den tävlade på Stockholms filmfestival.

Producenten Lizette Jonjic kommenterade i DN att hennes roll som producent ”är ju att förvalta filmen på bästa sätt efter rådande filmklimat”. Självklart. Eftersom "Miss Kicki", trots att den är årets bästa svenska film, ännu inte har någon biografdistribution försöker man hitta nya visningsfönster. (Lyckligtvis ser det nu ut som att denna välberättade historia snart dyker upp också på en biograf nära oss.)

I en stark reaktion mot filmfestivalens nya betaltjänst reagerade biografägarna med en skrivelse, där de bland annat säger: ”Filmfestivalen bryter i och med nedladdningstjänsten ett mycket etablerat distributionsmönster där filmer ska gå på bio innan de visas i andra medier.”

Ska och ska. Med den monopolsituation vi har på biograffronten i Sverige idag så blir resonemanget närmast löjligt. De flesta bra svenska filmer går upp i extremt få kopior och får så kort tid på repertoaren att ingen ens hinner till biografen. Det räcker med att titta på redovisningen av publiksiffror för svenska filmer som fått toppbetyg under hösten för att förstå var skon delvis klämmer rätt rejält hårt. Med det scenariot förstår man också att en distributör (som till exempel Nordisk i Rookiefallet, där de från början inte ens visste vilken gris de skulle få i säcken) drar öronen åt sig när det kommer till lite ”smalare” filmer.

Nästa Rookiefilm – "Isolerad", av Johan Storm och Johan Lundborg – är nästan klar och den allra sista – "Apflickorna", av Lisa Aschan utsågs tidigare i höstas (om detta är inte Rookiesidan hos Film i väst uppdaterad). Det finns alltså fortfarande chans för parterna bakom Rookie att tänka kreativt angående distributionen. Och om det är för sent den här gången så hoppas man att framtida liknande satsningar löper hela linan ut. Rookiekonsulenten Andrea Östlund har uppenbarligen lyckats bra med sitt uppdrag – synd bara om nästan ingen ska få se filmerna.

Camilla Larsson