källa: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=708&news_item=4010
Lunds universitet - filmvetenskap

Hallå Tommy Gustafsson…

2009-09-25
… forskare och lärare i filmvetenskap och historia som igår tog emot det prestigefyllda priset Pro Lingua under en ceremoni på Bokmässan i Göteborg. Priset innebär att hans avhandling nu översätts till engelska för att kunna nå en internationell publik.

 

Vad betyder priset för dig?
-Det är en chans att nå ut internationellt med min forskning. Nu kan avhandlingen översättas till engelska, som är språket inom filmvetenskap, och förläggas på ett amerikanskt eller engelskt förlag. Givetvis är det en stor ära också.

Vad handlar avhandlingen om?
-Det är en tvärvetenskaplig analys av den svenska 1920-talsfilmen. Jag undersöker manlighet, genusrelationer, sexualitet, modernitet och ras. Jag har tittat inte enbart på det lilla antal kritikerrosade filmerna som upphöjts till konst utan på samtliga bevarade filmer, samt programblad, recensioner, filmmanus och statliga utredningar. Det har tidigare prånglats ut en bild av att svensk filmindustri var mycket konstnärlig. Det kom sig av att det på 1910-talet inte var så fint att göra film. För att sälja sin film utomlands gav man den här bilden och den har traderats som en sanning de senaste 80 åren.

Varför skulle den intressera en internationell publik?
-Internationellt är det två saker som är kända inom svensk film – Ingmar Bergman och den svenska Guldåldersfilmen. Min avhandling innebär en ganska rejäl revidering av synen på den senare. Den felaktiga bilden undervisas i de flesta länder idag, så mina forskningsresultat är intressanta där man undervisar och forskar i filmvetenskap. Men den ger också ny kunskap till andra ämnen som genusvetenskap och historia.

På vilket sätt reviderar din avhandling bilden av svensk 20-talsfilm?
-Man har diskuterat utifrån ett mycket litet antal filmer, 10 stycken, i tidigare forskning och upphöjt dem till konst. Min avhandling analyserar hela produktionen filmer som var 180 stycken. Man har tidigare inte alls tagit upp de rasistiska och stereotypa bilder som finns i alla filmerna från den här tiden. Bilden av filmernas konstnärliga höjd, som man mycket medvetet fört ut från första början, har varit så förhärskande att man hävdat att den rasistiska sidan i filmerna inte finns. Så det är en stor förändring av synen på den svenska Guldåldersfilmen.

Vad forskar du om nu?
-Just nu skriver jag en bok med en annan historiker, Ulf Zander, vid Lunds universitet. Den handlar om de mest sedda och påkostade stumfilmerna på 20-talet.

Sen håller jag på med ett projekt om mediebilden av folkmordet i Rwanda. Jag har tittat på hur det framställs i TV-nyheter och spelfilm för att komma fram till hur ett globalt historiskt minne skapas.

Text: Gisela Lindberg

Avhandlingen som ska översättas heter ”En fiende till civilisationen. Manlighet, genusrelationer, sexualitet och rasstereotyper i svensk filmkultur under 1920-talet”

Om priset:
Riksbankens Jubileumsfonds Pro Lingua-pris delas i år ut för tredje gången. Priset är på upp till en kvarts miljon kronor för att översätta ett verk. Priset ska främja spridningen av excellent svensk forskning i utlandet. Bland tidigare års pristagare märks två andra lundaforskare, David Dunér och Lennart Schön.